Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gripenhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag hinner intet mehr emoot dess vredhe sträfva,
Jag batar na mitt lijf och vill eij längre lefva.
Ach, kom o sota dödh, kom snart och tag mig bort,
Som giör min svårheet all, min sorg och ängzlan kort.
Ulädz nu hvem glädias kan medb migh, min sorg försvinner,
Min ängzlan är förbij vällkommen vackra dagh,
På hvilcken jag igen min skiöna nådig finner,
O glädie uthan mått, o ljuflige behagh!
Så gladh var Isis ej, när Junos vrede stilltes,
Och han nr dödligt qvabl till himmelsk ähra gick,
Eij Ariadne, när som Daedals konst förepilltes,
Och hon sin Theseas ur labyrinthen fick.
Jag troor, Achilles eij har sådan glädie smakat,
När hans Ephienes från döden frälsat år,
Och eij Penelope, när Ulyss kom tillbaka
Ifrån sin tijo åhrig vil Igång och besvär,
Som jag, när Alchimenes Öfvergrymma vredhe
Försvunnen är, och hon sig åter vijsat blijdh.
Jag var eij vid mig sjelf och lijk’som halfdöd reeda,
Hvar dag mig längre var än heela åhretz tijdh,
Till dess een ljuflig vinck och upsyn gjorde ända
På all min svårigbeet — een upsyn mig så kiär
Som solen för det folck, som långst i kalla länder
Och under polen boo, som månan ljuflig är
För den om nattetijdh är stadd på svåra vägar,
Som landa kiänning för den skeppbrott ledet har,
Ja som een vacker dagg allt qvickt uppfriska plägar,
Som långsampt regn och stormväder een ända tar.
Jag roopa dig o död till hjelp, men blijf nu uthe,
Mitt qvaal är na ombytt i lust och tijdfördrif
Min ekjöna vill eij än moot mig sin godheet sluta.
Blif borta bittra dödh, jag ällskar nu mitt lijf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
