Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Gabriel Wewring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfver skiönhet
0 hvad fåfanglighet, af fägring sig förhäfva,
Och at åt skiönhet rum bland världsens goda ge,
Betrakta henne väl, så lär du klarligt se,
Förtreter hopetals i henne folie sväfya,
Hon kommer os så snart til gråta som til lg,
Jag vet at hennes rätt sig ganska vida sträcker,
Ja, knapt et hierta fins, som ey sin lydnad ter,
Och at så länge som des prål och prydnad räcker,
Hos sina dyrkare hon väcker
Opvaktning, trängtan, fiäs, demödiga maner:
Men man har liten tid at vara skiön och täcker
Och lång tid at ey varat mer.
Öfrer berömsiuka.
Ett gift för vårt förnuft är falskt beröra och heder,
Ach säll och trefalt säll den smiekertal ey tror,
At hålla af sig sielf, at sielf sig skatta stor,
På gruflig villa städs förleder.
Ach, egenkiärlek är et alt for tokot fel,
Hvaraf vi ha likväl mäst alla fådt vår del,
Och som oss offta fall bereder.
Ehuru hög och rik man nånsin vara månd,
Ehuru slätt man må om våra skriffter tycka,
Dock fans här ingen än förnögder med sin lycka,
Eli’ oförnögd med sit förstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
