- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 4. P. Lagerlöf, E. Lindschöld, Edmund, Nils och Carl Gripenhjelm, J. G. Werwing och J. T. Geisler /
370

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Tobias Geisler

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Der med ha de så etoor til förse] oss meddelat,

At.oee bar aldrig förr mat eller kläder felat,

Så vj ha fått vårt bruk föutan hinder skiöta,

Och ej behöfft vår tid, at skaffa epjsning, nöta.

De ha ock nådigt tänekt än mehr vår nähring lätta,

Och låtit här en stad til vårt behof inrätta1).

Det upsåt var väl godt, fast tiden se’n har visat,

At han mehr hindrat oss och brytt, än hielpt och lisat;
Så at vj utom den här vore mer belåtna,

Hälst cronan deraf hafft mer skada än som båtna;

Vår bergslag hafva de för fri-ort täcktz förklara,

Der som en biltog mann fick trygg och säker vara1).

Vj bafve fått åt dem en dräglig utskyld gifva,

Och vårt så tunga verk förutan suckan drifva.

Vårt bergsmans-stånd har ock all hyllest förr erfarit
Utaf de konungar i Sverje fordom varit.

Som de i nåder sedt det ädla verk vj yrka,

Hur’ det vårt rike gier så mycken krafft och styreka,

Så har, det vj än klart af gambla brefven sluta,

Vårt stånd utaf dem fått en särskilt heder niuta.

Ty när de ha förmärkt en bergsman flitigt älta
Sitt bruk, och dag från dag så mycken koppar smälta,

Af hvilken cronan har så märkligt gagn och nytta,

Ha de täcktz honom up til adelsståndet flytta9).

Och den bergs-adel har ifrån uhr-gamla tiden
Här varit uti flor, och blit i Sverje liden.

När cronan får sin rätt, ha vj fått lof at sälja
Vår koppar hvar vj tyckt, och bästa kiöpman välja4);

Då har hvar kunnat se nppå sitt egit bästa,

Och icke til vist kiöp behöft sin vabra fästa. *)

25 Febr. 1642, kongl. maij:ts mandat angående fri tilförsel til Stora
Kopparberget ,d. 20 Apr. 1649, kongl. maijrts patent den 10 No v.
1650, &c.

*) Fabln stad är funderat 1624.

*) Kon. Magnas Smeeks privileg. för Stora Kopparbergslagen,
gifne Husby första lögdagen i fastan åhr 1347.

*) Denna bergsadelns ålder och uphof beskrives uti kon. Gustaf
Adolphs skiolde-bref för koppar-bergsmannen Christopher Olofsson
! Noor, gifvit Stockholm d. 13 Jan. 1621.

*) Bergemännerne hafva hafft fri handel och disposition om sin
koppar, som kan visas af många kongl. maij:ts bref och
resolutioner: d. 12 Sept. 1588, d. 8 Jan. 1590, d. 6 Aug. 1634, d. 22 Jan.
1639, &c.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/4/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free