Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Tobias Geisler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
At riket dervid skal i varan saknad lida.
Vi kunne vijsa, det vj dagligt arbet giöre
Uti de rummen, der en bergzman knapt sex öre
Har uti åhrlig vinst; ocb at det arbet båtar
För land och cronan lell väll några hundra plåtar.
Men när en bergzman det vid slijka rumm befinner,
Att han der skada tar, elf ock platt intet vinner,
Så nödgas han den malm, som der kan finnas, lemna;
Och slike rumm kan man här ganska många nämna.
Hvarutaf flyter det, at för en enda daler,
Som bergzman uti skatt åt cronan mehr betaler
Vid desse rumm, der han nu komma plär til korta,
Bli några tusende för land och riket borta.
Tvert om, der cronans skatt kund’ litet lindrad blifva,
Kan sådant tusendfallt åt riket återgifva:
Då brändes månge rum, der malmen år så svager,
At han för räntans skull sin kostnad icke drager.
Och om af cronans skatt skull tijo plåtar dragas,
Och dermed endast en kund’ mehr uhr jorden tagas,
Så blefve då likväl (man det exempel sätter)
Vårt Svealand en plåt se’n rikare och bätter:
Derfor’, om cronan slår en plåt af i sin ränta,
Har land och rike så mång dubbelt mehr at vänta.
Vj hafve offta fått om främmand’ länder höra,
Som vinna pris for god hushållning, som de föra,
Der står man ej så strängt på cronans enskyllt bästa,
A t man Guds gåfvår då skal qvar i jorden fästa;
Det säijs, at cronans rätt ocb ränta offta faller,
Först landet der får nog af ädlare metaller.
Vil man ej här så hårdt, hvad cronan vinner, fråga,
Lär riket deremot få mer tilverkning åga;
Får landet här hvart åhr mehr rikdom utur jorden,
Är cronans nytta ock dermed befordrat vorden.
Och särdels denna tid, när gode pengar brista,
Tycks riket ej den del af koppar kunna mista.
Se’n plär ett bergverks stånd sig mycket derpå luta,
At landtman ej för högt får med sin vahra pruta.
Man på vårt kopparverk den stoora skatten lade,
När vj ett lindrigt kiöp på alla varor hade;
Sku vj för säd och kobi nu gie ett högre värde;
Vj då omöjligt med vårt svåra bruk uthärde.
Det skull’ ock verkets drägt ej understödja ringa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
