Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
näspärlan vill rent af våldtaga Sara. Jag knnde gråta af
förtret at se henne så lätter på tygelen, och ändå emot en
forbannader utbölinge; jag har likväl så träget friat efter
henne, gifvit henne månge vackra skiäncker, lupit hennes
ärender som en hund och upvachtat henne mera än min
egen Fru. Litet forän Frun reste från landet, tog hon
e-mot en Gull-ring af mig, som kåstade mig två goda plåtar; då,
kan tro, hette jag min kiära Hans, då klappa’ hon mig
på kindbenet, ja min san, hon lät mig en gång kyssa sin
hand med lofven, at, så snart Frun kom tilbakars på
landet, skulle vi ha bröllop; men nu, sedan denne bängeln
börjat löpa bess efter henne, skall I veta, hon sätter
näsan i vädret: hon vill knapt mer kiänna sin kiära Hans,
och mina ähre titlar bestå nu uti din lymmel och du
Slo-ker, ja, hon kallar mig som oftast Ganaille. Hvad det är,
må hin veta; utan tvifvel har hon lärdt det af dig, du-
Champagne.
Hvad säger den coquin?
H ans.
Huru skall jag veta, hvad den Kocken säger eller den
andra? Du diefvuls Fransos du, här är ingen kock i huset;
min Fru hade för tu år sedan en; de sa’ han var just en
sådan Fransos som du; men den ödde så mycket smör och
giorde så mycket larm i huset, at Hennes Nåde aldrig
ville hafva någon Kåck mer. Men, om du vill giöra
bekantskap med vår Kokerska — å hon, skall du tro, är en hiertans
vacker Flicka; Sara spisar intet emot henne — vill du, så
skall jag ropa henne ut til dig; hon lärer så gastkramma
din magra benrangel för dig, at bå’ Sol och Måne skola
skina igenom dig, din–-
CLampagne.
Hör, Hans: ser du intet här en viss Sak, som hänger
vid min sida? Yertebleu, je tassommerai, Canaille!
Han s.
Så, där kiänner jag igen heders namnet, Sara plägar
gifva mig. Hade du intet det slags svärd at hota mig med,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
