Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fröken Sophia.
Men om det så vore, min lilla söta Fru?
Fru Lotta.
Å, hennes tienarinna, min skiona Fröken; hennes
Bror har utan tvifvel lärdt henne desse hiert-brytande
namnen ; men utan skiemt, min kiäraste Fiken, det skulle
giö-ra mig hierteligen ondt, om din Bror ville besöka mig på
den foten.
Fröken Sophia.
Men hvarföre så det, kiäre du ? Du kiänner ju hans
familie, at den är en ibland de äldsta och bästa i hela
Sverige; du vest också des välmåga, och, fast han är min
Bror, så kan jag likväl säga, at hans Person är intet
obe-hagelig, hans väsende är hvarcken flycktigt eller trumpet,
och om jag ej viste, at han hade ett så fromt och redligt
sinne, som någon i verlden, så vore jag ovärdig din
vänskap, om jag i minsta måtton talte för honom.
Fru Lotta.
Jag vore och ovärdig din vänskap, min Engel, om
jag icke trodde hvart ord, som du säger; men jag är så
ledsen vid at blifva så förfölgd och plågad, som jag en
tid bort åt varit af friare, at blotta namnet af dem
kommer mig at rysa. Det är en underlig sak, at så snart
ett Fruntimmer, hon må vara ung eller gammal, lika
mycket, blifver äncka och ropas ut för at vara rik, då, skall
veta, där blir ett rännande i Staden: där finnes knapt
någon karl så ovärdig, som icke tror sig fritt kunna våga
til at anmäla sig hos henne; alla ställa sig an, som vore
det endast hennes deijeliga Person, kan tro, som de fika
efter; ja, de svärja så, at man kan hisna däråt, det de, om
hon hade ingen fyrck, skulle skatta sig lyckelige at taga
henne i bara paitan, som man plägar säija, och alt detta
måste hon vara så enfaldig och tro. Som för exempel
hvad nu mig angår, min Fiken, så kan min, som alla
andras ungdom, kanskie något leka folck i ögonen; min
spegel säjer mig ock, at jag ei är just af de aldrafulaste; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
