Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i^re beklagar ni Er olycka: Herre, Herre, vet, at vårt goda,
gamla Sverige är och blir uti det anseende i hela verlden,
at ingen bör skiämmas före at kalla det sitt Fädernesland;
ja, det har ock bracbt sådane män i dagsliuset, som knaft
haft sina likar i några länder. De ha så pampa’s kring,
kan tro, och varit sådane kiempar, at de äfven i gr af ven
blott med deras namn ännu skrämma vissa Nationer.
Grefve Hurtig.
Ni förstår mej inte rätt, Herre: jag skiäms inte, för
det jag är Svensk; ja, jag tilstår mej äfven altid hafva haft
derföre mycken heder och distinction i främmande länder;
jag vill å intet beta mina landsmän den hedern at ha med
framgång fördt Eld och svärd kring hela Europa: ja, jag
har sedt många beklageliga teckn deraf på åtskillige orter,
dem jag besökt; men kroppens styreka och ett frisk gå på
är ju intet alt, som fordras hos stora män ?
Ammiral Enterfelt.
Nej, det fordras vist mer, och det mera har funnits i
så stor fullkomlighet hos våra Svenska, at ingen Nation
underståt sej at dem sådant disputera: kieck värja och en
klok penna, mandom och försichtighet ha varit egenskaper,
som uti vårt kalla, aflägsne Sverige stådt i ett jämnare och
varacktigare flor, än uti alla öfriga Länder uti Europa.
Och ehuruväl vi aldrig förr än nu på några år, ty värr,
slagit oss på en främmande frihet, så ha vi dock med vår
redlighet och varsamhet så begått, at man bå’ trodt oss väl
och intet saklöst understådt sig at bedra oss.
Grefve Hurtig.
Jag vill medgie alt detta, Herre; men består alt det
nöije, vi böra önska oss, deri, at antingen kunna slåss å
rifvas, eller ock at bry vår hierna med diupsinniga
anläggningar uti stats saker? Är intet menniskian också född
til ett angenämt umgänge, innocenta tidfÖrdrif, inbördes
politesse, å en viss artighet i alt sitt väsende. Hvar finnes
alt detta här i Sverige?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
