- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 5. Jacob och Anders Wollimhaus samt Olof och Carl Gyllenborg /
352

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carl Gyllenborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

denne Lagfarne Mannen, som iag till den ändan tagit med
mig, det som kunde vara Er bekant angående den bände
olyckan. Här är ock ett bref från den olyckelige
Gref-ven, hvilket ban litet for sin död bad mig tillställa Er.

(.Får henne bref vet.)

Jnliana [läseri]

EV hårdhet har tvungit mig at söka döden af
Sorgfrijs hand, effter han redan förut afhändt mig, hvad som
var mig kiärare ån Lijfvet, nemligen Ert hierta. Far evigt
väl! Jag har bedt Råd väl eij gifva Er detta brefvet, för
än iag kallas den döde Rättkiär. — Hvad, skrifvit med blod?
Den döde Rättkiär? Ah neij, du äst eij död, min Rättkiär;
du skalt lefva evigt bär. [pekar sig på bröstet] Lät mig väta
dig, du kiäre papper, med mina tårar! Men sij, du blöder
vist på nytt; eller gråta mina ögon blod? Ja, det skola de
och giöra, till des de evigt slutas. Ach, hur var det
möijeligit, min kiäre Grefve, at en ung glopers tokute tal
kunnat utplåna ur mitt sinne din trogna, alfvarsamma och
långliga kiärlek?

Rådväl.

Alt detta, min Fröken, är dock en föga ersättning,
för det at han mist lifvet, och iag en kiär vän. Men
iag måste dock berätta Er, at han befalte mig tillställa
Er ett testamente, det han långe sedan giordt, hvaruti han
gifvit Er all sin egendom, och hvilket han aldrig velat
å-terkalla, ehuru illa han och blifvit af Er handterad.

Juliana.

Bort med all Rijkedom, sedan den är död, som
endast hade kunnat giöra mig rijk, nögd och säll, och hvars
förtienst iag alt försent lärdt kiänna!

Rättkiär. [för sig sielf]

O, obeskrifvelig nöijsam åsyn! Huru kunde iag
förargas, då iag såg henne fägna sig öfver min bedröfvelse?
Jag, som nu finner så stort nöije at se hennes . . . [Sachta
till Rååoäl] Vore det eij alt för grymt nu, om iag dölgde
mig länger?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/5/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free