Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunno Eurelii vitterhetsarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XLI.
I sägen och, hur jag vill i fulle gått Maak,
Om hon mäg nåntij reetar eller äggiar,
Eldkulor slunga in i hennes Nattstugu-taak,
Och bryta neder alle hennes Yäggiar.
XLII.
Men vill hon blij min Fänta, min veena, min Bruu,
Oräkneli gått vill jag henne gefva,
Ty bee’na lät up Porten i qväll klockan siu —
Utom henne jag ej längere kan lefva.
XLIII.
De Giliare framrede, de klappade på Port,
Deras Stor-Furstes ärne de förtälja,
Men finge då till svars: I packen Eder fort,
Min Mödom jag för Hoot ey plä sälja.
XLIV.
A hvem såg nånsin Ungersvän för skiöna Jungfrurs dör,
Som första gången snorkar och puckar,
Dän Frijare, som ey veet säg skicka som säg bör
Han vijsas åf mäd harmfulle suckar.
XLV.
De månge Ryssepälsar jag icke rädes tör,
Och är jag ey så moofält en Pijga;
Men draar Herr Päder älskog til Svänske veene Möör,
Så måste’n ta åf mossan å nijga.
XL Yl.
Herr Päders Trug och Hoot jag acktar som strå,
Och jag är ey så skuggräddan Flicka;
Men är dä så at han nu te mäg frija må,
Glygga Brännevijn8-Ruus måste han först dricka.
XL VII.
I ogiordt Väär Herr Päder nu kommer hijt til giäst,
Som aldrig än har reede te Tuna.
Han veet så väll som Jag hvem jag mäg hafver fäst
Hans Odygd finner här ingen Sluna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
