Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunno Eurelii vitterhetsarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄRKNINGAR.
Förestående visa om konungen (Carl XII) och Herr Päder
(tzar Peter) är skrifven med anledning af slaget vid Narva.
Författaren har här begagnat sig af allmogens uttalssätt och derjemte
användt en mängd ord och ordspråk, som för vissa landsorter varit
egendomliga, men som nu äro i det mesta bortglömda. Utgifvaren har
derföre ansett nödigt bifoga följande förklaringar. Den romerska
siffran angifver versen, der det upptagna ordet förekommer.
III. Då va: dvala. Skadt: skadat, oroat. IV. Löstar: lyster.
VIII. Gårda-Rijke: Ryssland. X. Som Ellgloa skåller: lyser som
eldglöd, af Skålla: synas som. XII. Hin digre och hin dålje: den
store (dryge) och dumme. XIV. Holmgårda: Ryssland. Vålltaka:
våldtaga. XV. Skarfva: ljuga. XVI. Ivangro: Iwangorod. Loon: logen.
XIX. Vara i syne: se öfv er natur lig a ting. En förmåga, som
gemen-ligen tros vara medfödd söndagsbarn. XX. Kettol: kitlig. XXII.
Nastun: nattstugan, sofkammar en. XXIII. Belare: friare.
Knijs-knaas: sammanblandad rusdryck. XXVI. Etterheet nättel:
ätter-nesslor. XXVIII. Porta ’tåf järna jag löfter: lyfter portarna af
gdngjernen. XXXIII. Svaal: öfvervåning. Smaal: hop, mängd.
XXXV. Vinnelögat: fönstergluggen. XLVII. Reede te Tuna:
gammalt ordspråk: rida till Tuna (staden) för att lära sig seder.
Motsatsen härtill är: rida till Hova för att lära sig ränker (se sid. 104).
XLIX. Oosar bränt horn: vädrar fara. LI. Fählin: rädd. LIII.
Ey gree: ej god att löpapå, nappas med. LX. Saxe: August af
Sach-sen, kon. i Polen. LXII. Gränniar: grina. LXV. Så modder: scf
till mods. LXIX. Sermethof: generalfälmarskalken, grefve Boris
Petrowitsch Scheremetjew. Silla-Mäcki: passet Sillamäggi. LXXII.
Skeeva: skefva, ovarsamt. LXXIII. Cröije: hertigen af Croy, som
hade befälet öfver den ryska hären. LXXV. Brann: svärd,
strålande som eldbrand. LXXVIII. Speta skinn: sträcka ut skinnet,
lägga i väg. LXXIX Bardas: strida. LXXXII. Lijden: porten,
grinden. XCI. Dåligruka: furst Dolgorucky. XCIX. Rinnaren
snuppla moot Låge: springaren snafvade mot kullfallet träd. CH.
Vädie: jagten, loppet. CXI. Lijda: portled, grind. CXII. Nogålh:
Nowngorod. CXVI. Morde: mörde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>