Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Wexionii vitterhetsarbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRORD.
I början af 1600-talet var -Olaus Olai Angermannus,
bondson från Ångermanland, kyrhoherde i Pjeteryd af Smålands
stift. Hans soner Michael och Olms studerande i Wexiö
och antogo namneto Wexionius. Den förra, född 1609, blef
juris professor i Åbo, befordrad till assessor i Åbo
bof-rätt och upphöjd i adligt stånd med namnet Gyldenstolpe.
Den sednare, född 1626, blef afven magister i Åbo,
hvarefter han utnämndes till politices et historiarum professor
i Dorpat och gifte sig med biskopens i Åbo dotter Cathor
rina Petreea. Då ryssarna 1658 inföllo i Liffland, flydde
Wexionius till Åbo, men möttes afven här af olyckan.
Midsommarsdagen, just då svärfadern, biskop Petræus, stod
på predikstolen, utbröt en häftig vådeid, som lade en stor
del af staden och deribland såväl svärfaderns som broderns
gårdar i aska. De båda bröderna stodo således utan hem,
men de mörka utsigterna ljusnade dock snart. Mickad
utnämndes till hofrättsassessor och Olaus till hans
efterträdare på den juridiska professorsstolen, den han beklädde
till sin död 1671. Hans son
OLOF WEXIONIUS d. y. föddes i Dorpat 1656.
Under sin faders ledning studerade han vid akademien i
Åbo och utgaf under sin kusins, professor Samuel
Gylden-stolpes, presidium en disputation: de summo bono
qua-tenus illud in corrupto vitae hujus statu humana
industria obtineri potest. Derefter for han öfver till
Sverige, blef guvemementssekreterare i Göteborg och
Bohuslän och gifte sig med Margareta Sepelia. Dessa äro de
torftiga underrättelser, vi ega om skalden Wexionii
lef-nadsöden. Hans dödsår är icke ens kändt, men synes
hafva inträffat omkring 1690. Hans lefhadsålder blef
således icke högre än några och trettio år.
Såsom skald har Wexionius under olika tider blifvit
mycket olika bedömd. Af sin samtid och närmaste efterverld
var han hogt aktad. Triewald satte honom i rang näst intill
Stjemhjelm, jemte hvilken han% äfven lofordas af Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
