- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin / 6. G. Eurelius[-Dahlstierna], C. Leyoncrona, I. Holmström, J. Paulinus [Lillienstedt] och O. Wexionius /
393

(1856-1878) [MARC] With: Per Hanselli
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Wexionii vitterhetsarbeten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fordom b da gran lå tb, som oss lagh och stadga sätter!
Så sade bon och vrook juvel och braceletter,

Ja, kortlin, meer än öst- och västra Indien
Bethala nånsin kun’ el’ iagh värdera gitter;

Dher flogh i korss och qvär ett ovärderligt glitter
Aff stenar, hvilkas nampn man aldrigh kände än.

Cupido, som en tijdh moot moors sins villia hållit
Sig inne i sin buur, och medh det sielffzvåld vållit,
Att hon så kräncktes aff ett stridigt nej och ja
Och leddes vedh sigh sielflf; han var nu ändtlin leder
Ath lätti an 8 lapperij, och fiäsa derfor neder
At både fardas och behörigt affsked taa.

Men råka äfven i dhen sällsamma forstooningh,

Dher som hon uthan lagh el’ ringesta förskooning
Var heelt beställsam om en o-ordentligheet;

Hvad är dock, sade han, min fru-moor som förtreetar
Dhes väna väsendh och all verldzems mamma reetar
At växla i en säck sin heela majestet?

Berofva hufvudh, band och alt des skrud och kroner,
Een obegripligh skatt, så många millioner
Til hundra tuusedtahl, at tråtzigt trampa, är
Ju intet uthan ett som galenskapen föder,

Oss dårligheeten medh des lijka sin nte bröder,

När som hon raasa vil gemenlin öfva piar.

Ocb ändtlin kan hos ehr mitt inspråk intet skaffa,
Betänka då, förän I ord el’ meeningh straffa
Hoos ehr Cupido, hvem I altijdh varit haar
Och at I Venus år, den aldrig vest sin lijke,

Alt seen ett mussel-skahl vårt sötha Kärleekz-rijke,
Med ehr fördärffligheet uhr skum och bollian bahr.

Förmätna vaan-aart! Digh skal band och knyte lära
At gee oss vår respect och moderlige åhra;

Ja! sad’ hon, sturska booff, du måste känna oss,
Sampt vichten af vår hand och gallan af vårt sinne:
Dher hängde just te pass uthaff en ceder-pinne
Een gördel den hon baar sin mulciber till tross.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:10:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svsf/6/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free