Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorsten Rudeen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Then falska lyckan, som the veeka sinnen röjer,
Them snart till högfärd, snart till vahnhopp åter böijer,
Som hon är mild ell’ vred — hon här sin svaghet rögdt
Som klippan, tben till skum gör hafsens vreda vågor,
Har han orörlig stått mot alla lyckans plågor,
Framhärdigt i sin Gud och med sig sielf förnögd.
Vältalighet, som var then släcktens nästan egen,
Var här till sådan högd, som hon kan stijga, stegen;
För8icktigbet i råd empfindlighet i svar,
Och — thet som är så rart att se vid thessa tijder —
Varkunsamhet om then, som nöd och orätt lijder,
Sig här, om någonstans, fullkomligt funnit har.
Hor sådant kungligt råd sitt råd sin konung gifvit,
Och ut* som inom lands thess bästa troligt drifvit,
Thet lärer med sin tack blij talt i tijder all,
Och vill än afund skönt — thet man dock ey förmoder —
Försänk ia hans förtiänstz beröm i glömskans floder,
År dock en tacksamhet, som thet förbinda skall.
I Pindi folk, som med en lyckligt skoren fläder
Ehr dyra hieltars namn kring fyra verldens väder
Plär föra med triumph, ett ämne gifz ehr här!
Ty reeden till ett bläck, thet tijden ey förtärer,
Och på ehr förmans grift en tacksam skrift förärer,
Then om hans mogna dygd ett evigt vittne bär.
Thet papper, som är värdt thet ädla namnet bära,
Skall både tijd och mahl och afund sielf förfära,
Att the ey våga törs sin lystna tand therpå,
Och fastän tijden tycks ehr förra gunst kringskorit,
Skall lijkväll aldrig så moot dygd blij sammansvurit,
Att tben ey om ey förr moot ändan segra må.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
