Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorsten Rudeen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
Vid
Mag. Eriek Tilas
begrafning ar 1683.
_ ihet var en gyllen tid, nar vår utgambla verid
Ännu en jungfru var, bekymbrad om sin beder,
Ocb så i tankar kysk som oförkränkt i seder,
Til intet mindre än bedräglig falskhet lärd.
I hoof och måttlighet tå lefde man förnögd,
Ey gullet någon än om girighet påminte,
Tben fula penning-veln låg i sitt första inte,
Men giora hvar man väl, var tå tben största frögd.
Man åt sin landes frucht i lust och mycken frid,
Thess får them menlös spis och nödig kläder gufvo,
All högfärds yppigbet och all hugretning sufvo,
Thet lefdes ångla-likt och var en gyllen tid.
Men tben har fådt för längst med all sin hälgd god natt.
Man tror naturen, trött af så mång årig möda,
Ey orkar längre så fullkomna foster föda,
Som tå han ännu frisk i unga krafter satt.
Men iag tror girughet all olycks nphof är,
Ty sen man Inders malm och stenar känna lärde,
Them vår fåfängia satt i ovärderligt värde,
Sen har thet hrutit löst all dygd i vind och vä’r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
