Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorsten Rudeen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ej någon flåck tin fromhct tog af verldeti,
Men af tbe kron ta jemvål alskad år,
Haft ingen smeet af then gemena flården,
Ty vast tu Oud och mennskiom tåck och kår,
Och nu frimodigt till then sista fården
I qvinnobrost ett manligt hierta bar.
Tin hårda kamp vij med forundran markte,
När plågors häär tig tryckte tusen falt,
Och huru then, tu Btädz* åkallat, stärkte
Tin troo, titt bopp, titt tålamod i alt,
Men aldramest tin böön i striden värkte,
At striden och vardt tin, når hårdast galt
Ty then, to mest i tijden månd’ åstund a,
Med sådant tahl tig roopat har i namn;
Bepröfde vän, tin trötta kropp vill blunda,
Han blunda må sin tijd i jordens famn,
Tin själ hoos mig bogt öfver himlens runda
Sig frögda skall i helgons sälla hamn.
Ja far i frijd, tu himlens länta gåfva,
Till then tig med sitt dyra blod har lost,
Tin dygder vij med tacksamt minne lofva,
Hur väl med sorg- och ängslefulla bröst,
Måst han, som vahn är vid tin sijda sofva,
Thess hierta himlen hugne med sin tröst!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
