Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Dalius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som aldrigh veet alf någon nödh.
Utan haar nogh för sigh?
Altså ther nåst, tvart om igen
Astu kårkommen mången then.
Som usel lefver ånn.
lagh finner så ey bättre rådh
För migh och hvar min vån,
An sokia herren 6udh om nådh.
Ty nådzens tijdh ar an;
Vårt fasta hopp i nödh och lust
Skal vara til vår enda tröst,
Som 088 haar återlöst.
ZKå^ong David, Petrus, Magdalen
Betånckte sigh i tijdh
Och sökte hielp hoos Gudh alleen;
Men hoo taar nu ther vidh?
Ach, blinde verid, tu slår ihiål
Mången både til lijff och siål,
Fåå åre, som döö val.
Jtiögn och förtaal får öfverhand.
Och håls nu för en dygd,
At skämma mången ährlig man,
Utan försyyn och blygd;
Then fromme vil ingen ansee,
Han hålles nu for spott och spee,
Thet seer man oflfta skee.
HÄÄIången sielffklook nu medb stoort prång
Aff ähregirigheet
Updichtar nyja böcker mång
Til ingen nyttigheet;
Men Gudz ord och sin saligheet,
Som vahra skal i evigheet,
Man sällan sökia veet.
UÄTyja påfund och aperij
Nu vancka i all land,
Lättferdigheet och gäckerij
IX: 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
