Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Gabriel von Beijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IL
Sonaett.
Iufelix, qui notus nimis omnibus ignotus mori tur sibi.
Senecft.
Ilätt hvem, som vill, medh macht och konst sig öfveret häfva,
Intill den högsta spitz af hofvets glittrand höjd,
Jag är för min person allena dher med nöijdh
Att kunna uthi roo och stillheet eensam lefva;
Ej har jag der behoof för store herrar bäfva,
Foruthan pra hl och sorgh anseer jag tijdsens boijd,
In till att ildern vill en ända derpå krefva,
Den mig istället då af svarheet gifver fröjd;
När äntlig döden vill nphåfva denna roo
Och den oskyldig lust, jag niutit i mitt boo,
Döör jagh af åhren mätt, okänder, tyst och stilla;
Den menniskia, som då, när döden käns i bloon,
Det bästa goda haar försummat, hon faar illa,
Döör allom vehi bekend, sig sielf ey kenner hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
