Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Gabriel von Beijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Du, hvilkens väsend, altijd lijka,
Har evigheeten till din tijdh.
O store Gud, som uppå frijd
Och sanning grundar här ditt rike,
Till din prijs vil 1 iag hehl använda all min macbt
Och den osälla lust anskåda med foracht,
Som kroppen liuflig syns, men lemnar agg i hi er ta,
Din nåd framställer mig at seb een sådan dagb,
Der jag foruthan någon smerta
Af dig allena har mit endaste behag«
Iag hoppas uppå det du lofvar,
Der på står min lycksaligheet,
Din villia ar min skyldigheet
Och min skatt äro tina håfvor.
Min siäl, forachtandes all verldzlig lust och fröijd,
Kan nn på inthet sätt her vara mehr förnoijd
Än uti det, som af din heljelsse uprinner,
Och inthet är, hvar effter iag nn strafvar roehr,
Än att iag här min ända finner.
Att komma dijt iag dig evinnerligen seer.
Uti den himmel där, som prålar
För stiernor mång velsignad and,
Gud sielf ar sool i thetta land,
Det aldrig något mörker tåler;
Af dina strålars glanz, när iag bekronter står,
Och af din andes krafft min anda styrka får,
Vill jag med evig sång dig prijsa och berömma,
Min siäl skall med då stemma an,
Den gudens lo ff aldrig förglömma,
Som med sin bittra död helfvetit ofvervan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
