Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska
språken.
Af
Fredr. Tamm.
I denna afhandling äro hufvadsakligen sådana svenska ord behandlade,
som med större eller mindre sannolikhet kunna antagas hafva
till germanska språk invandrat från slaviska (eller baltiska) språk,
äfvensom sådana ord, som finnas på båda dessa språkområden i följd
af forntida lån, utan att de äro allmänt erkända såsom germanska
till sin börd eller såsom åtminstone komna från germanerna till
slaverna (och balterna). Endast undantagsvis finnas också i sista
kapitlet inrymda några få ord, som utan att skäl till antagande af lån
är för handen belysas af slaviska och baltiska ord; därmed åsyftas
några tillägg till Fick’s ordbok (V afdeln.). Att tillfredsställande
behandla alla möjliga ord, som särskildt motsvaras af slaviska och
baltiska ord, skulle kräfva mera omfattande studier än författaren
kunnat egna åt ämnet. Det finnes åtskilliga nordiska ord, icke kända
i vestra Europa, som träffas också i slaviska och baltiska språk,
men därjämte hos de finska folken. I brist på egen kännedom af
finska språk har författaren gått förbi dylika ord, när ingenting
väsentligt varit att tillägga till hvad man kan läsa hos Thomsen,
Den gotiske sprogklasses inflydelse på den finske, eller hos Ahlqvist,
De vestfinska språkens kulturord.
Vidkommande terminologien må nämnas, att med termen
baltiska betecknas den språkgrupp som utgöres af litauiskan, lettiskan
och den nu utdöda preussiskan. Om uttrycket är något oegentligt,
eftersom åtskilliga andra folk bo vid Östersjön (man talar också t.
ex. om baltiska finnar), så är det dock mera praktiskt än att kalla
hela språkgruppen för lettiska eller litauiska. — Af uteslutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
