- Project Runeberg -  Svenska ord belysta genom Slaviska och Baltiska språken /
5

(1881) [MARC] Author: Fredrik August Tamm - Tema: Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken.



I.

Ord som säkert eller högst sannolikt äro lånade från slaviska språk


A) Ord som sakna fullt motsvarande form i tyskan.



Balvan uppstoppad orre såsom lockfågel. I alldeles samma betydelse finnes lett. bulwáns, finska pulvaani (betyder äfven perukstock), samt nht. dial. balbahn jämte ballhahn med folketymologisk ombildning (Sanders Deutsches Wörterb.)
Alla dessa former äro lånade från det slaviska ordet, fksl. balūvanū, bolūvanū (m. m.) stolpe, stod, bildstod, ryska bolván (болван) perukstock, afgudabeläte, äfven tölp, dumhufvud m. m., polska bałwan klump, block, stod, afgudabeläte,
böm. serb. kroat, balvan, sloven. bolvan o. s. v. i liknande betydelse.

Samma ord fins också såsom slaviskt lånord i litauiskan och rumänskan. Huru det förhåller sig med magyar. bálvány bildstod,
afgud, är däremot mindre afgjordt. Visserligen är det en känd sak, att magyariskan i likhet med rumänskan vimlar af slaviska lånord.
Men å andra sidan har vårt ord en alldeles oslavisk prägel i och genom ljudförbindelsen al eller ol framför konsonant (man skulle hos sydslaverna väntat formen *blavanu, om ordet vore gammalt slaviskt; jfr Schmidt Voc. II 174). Man måste därföre tro, att slaverna lånat detsamma från något annat språk, och omöjligt är således icke, att det magyariska ordet kan vara inhemskt (jfr Mikl. Frw. 76).

Till Sverge tyckes ordet snarast vara kommet öfver Lifland, eftersom endast den lettiska formen fullt öfverensstämmer med den
svenska.

Lodja slags båt. Ordet finnes i svenska ordböcker från Serenius (1741) ända till Dalin (1853) och betecknas uttryckligen som rysk båt hos Lind och Sahlstedt. I ryska Östersjöprovinserna är det kändt i formerna lodja, lodje och loddige (enligt Pawlowsky, Russ. Wörterb.). Lånadt af ryska lodija f. större lastbåt, äfven ladija, lad’ja.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:13:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svslabal/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free