Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken.
med r väl närmast af mlågt. bisemer, besemer, där -er synes trädt
i stället för -en genom analogi efter andra ord på -er, såsom t. ex.
mlågt. punder =■ fsv. pundari af mlat. pondarium. I alla
händelser är ordet väl kommet från de slaviska folken, af ry. bezmen,
lillry. bezmen, bezmin, hvilket ord (i trots däraf, att det hos Mikl.
Frw. 78 uppföres bland lånord hos slaverna) synes vara ett slaviskt
ord, sammansatt med prefixet bez, fksl. bezu9 utan, så mycket mer
som i vestslaviska munarter finnes i alldeles samma betydelse en
form med ett annat med bezu synonymt prefix (fksl. prézu,
egentligen utöfver, utom, men äfven utan); nämligen pol. przezmian, böm.
pfezmen. Enligt en polsk språkforskare Kolberg (seBrÜckner 72)
skulle ordet egentligen betyda «utan ombyte», af fksl. mena f.
växling, ombyte. Namnet skulle väl således komma^ däraf, att vägning
med besmanet försiggår utan ombyte af vikter. — Ordet finnes också
lånadt hos de baltiska folken, litau. bezmènas, lett. bezmensy
wez-mens, bezmers, wezmers (de sista formerna med r närmast väl från
lågtyskan, som i allmänhet utöfvat mycket starkt inflytande på
lettiskan).
C) Ord som hafva motsvarande form bruklig i tyskan.
Droska f.» nht. droschke. I samma betydelse böm. sloven. drozka
samt pol. dorozka: väl ett ryskt ord, lånadt af ry. drozki f. pl.,
e-gentligen en deminutivform i pluralis till ry. droga svankträ eller
brancard på en vagn, hvaraf plur drogi forvagn eller likvagn.
(irins, plur. gränser jämte arkaist. gränsor, som är pluralen
till det äldre svenska gränsa f. (t. ex. i Gust. I:s bibel och ännu
långt fram på l700:talet, se Hydqv. II217). Af nht. grenze f., mht.
grenize, -icze, -itz, som enligt Weigand tidigast uppträder i
literaturen på 1300: tal et i närheten af polskt område; lånadt af pol.
granica gräns, ett allmänt slaviskt ord, fksl. granica o. s. v.,
hvil-ket är en deminutivbildning af det likaledes allmänt slaviska ordet,
fksl. graniy pol. ry. gran o. s. v. kant, gräns, sidoyta (särskildt
t. ex. kristall-yta eller facett på en slipad sten).
Gurka, af lågt. nht. gurke, som i likhet med d. agurke, ndl.
agurkje n. (en deminutivform), äfven som litau. agurkas, lett.
agur-kis, gurhisy är lånadt från slaviska språk. Redan hos Ihre
framkastas tanken på lån från pol. ogorek m. Andra slaviska formerat’
samma ord äro nederlaus. gurka f. (Mikl, Frw. 134), öfverlaus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
