Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken.
Smit en metall; af nht. zink (nu vanligen neutr., förr mask-)»
i slutet af 1400:talet zinken m.; något senare förekommer lat.
jz&mt-cum om sinkmalm i Kärnten, Graabiinden och Schlesien (Sch»de
1280). Weigand tänker på sammanhang med fht. zinco* zincfao
hvit fläck i ögat, mht. zinke m. (Lexer 1125). Från Tyskland har
ordet spridt sig till det öfriga Europa. Äfven i slaviska språk finnes
detsamma, dels i en form som afgjordt är tysk (t. ex. ry. cinXz)*
dels också i en form med mera slaviskt utseende, nämligen böm.
cinek (gen. cinku), serb. cinak (gen. cinká) o. s. v. Visserligen kan
detta icke bevisa, att ordet icke är lånadt, ty en alldeles likartad
form finnes t. ex. i det säkert tyska lånordet, böm. pol. rynek (gen.
rynku)y ry. rynok (gen. rynka) af mht. rtnc, nht. ring. Men då
sinkmalm (s. k. gallmäja) förekommer i riklig mängd i Schlesien, ett,
gammalt slaviskt land, där ännu en del af befolkningen talar
slaviskt tungomål, så kan man komma på den tanken, att vårt ord
ursprungligen är en slavisk afledning med k-suffix (som vanligen har
deminutiv betydelse) af det hos slaverna från det tyska zinn lånade
ordet cin m. tenn. Vi antaga då, att sinken, då den först blef
känd, fick namn efter den metall, som den tycktes mest likna, men
med deminutivsuffix såsom ett slags beteckning för af art,
bi-form däraf. Det kan anmärkas, att tennet finnes förblandadt med
en annan liknande metall, bly, i det slaviska olovo n., som i de
flesta slaviska språk betyder bly, men i storryskan, likasom det
därmed identiska (troligen lånade) litau. älvas, lett. cdw8> alwa betyder
tenn.
Trapp en vadarfågel, Otis tärda. Mlågt. trappe, mht. trappt
trap, trapgans, äfven drappe (1469 i Rhentrakten, se Weigand).
Samma ord fins i slaviska språk i olika former: pol. dröp m., böm.
dröp, drof, serb. kroat. slov. droplja; ry. drofá, drachva, lillry.
drochva. Att ordet ej är från början slaviskt, kan man taga för
gifvet, då p å ena sidan och /, chv å den andra ej kunna förklaras
nr hvarandra. Härkomst från tyskan (jfr Mikl. Frw. 85) kan endast
antagas, ifall de tyska formerna med p vore egentligen lågtyska,
och därjämte funnits en högtysk form med / (hvarur slav. chv kan
förklaras såsom hvitry. chvorma form, chcarba färg af nht. farbe,
chvortuna lycka af fortuna o. s. v., där chv blifvit kv i lånade
litauiska former, se B rÜ ek ner 101). Emellertid är antagandet
betänkligt, då man väl i sådant fall borde vänta sig äfven hos sydslaverna
en form från högtyskan. Ordet är väl ursprungligen hvarken tyskt
eller slaviskt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
