Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•
40 Svenska ord belysta genom slaviska och baltiska språken.
området finnes blott deminutivform, litan. silke f. och siÜUs m.,
lett. silke f. och silkis m. Redan det, att ordet här har två former
med olika kön, talar för främmande härkomst; hos Rarschat
Grammatik der Litau. Spr. § 306 uttalas den meningen, att
masku-lina på -kis i litauiskan öfver hufvnd äro lånade. Litau. silke (för
*sildkè) kan därföre förmodas vara bildadt t. ex. efter det lillryska
selêdka (jfr Briickner 131), närmast ur ett äldre litau. *sudisf
hvilket åter skulle kunna vara lånadt från Skandinavien, men å
andra sidan också synes kunna utan svårighet förklaras ur ry. sel dl
(om t för e i slaviska lånord i litauiskan se Briickner 44 ff.).
Jämför man de slaviska formerna med hvarandra, så finner
man, att med undantag af ry. setd’ alla de andra formerna kunna
härledas ur en urslavisk form *seldi, som skulle motsvaras af fksl.
*8lêdi. Då äfven det nordiska sild osökt kan förklaras af urgerm.
*sddi-, så finnes afsedt från ry. setd’ intet formelt hinder att
antaga ordets tillvaro utan lån på både nordiskt och slaviskt område.
Naturligtvis måste då förutsättas, att ordet förr varit kändt äfven
hos de andra germanerna, där nu finnes ett annat ord, nht. hering.
Den ryska formens afvikelse från de öfriga kan väl knappast
förklaras på annat sätt än genom inverkan från de nordiska språken.
— Äfven i det fall, att man håller det slaviska ordet i sin helhet
för lånadt (Mikl. Frw. 124), så får man antaga, att vårt ord en
gång varit allmänt germanskt eller åtminstone östgerroanskt; ty de
vest- och sydslaviska formerna kunna icke förklaras ur det nordiska
sild med i, utan hänföra sig till det äldre *seldi. — Som en svag
möjlighet må nämnas, att den slaviska grundformen också kunnat
vara *silldi, men med olika betoning, så att det ryska seld’
vore att förklara ur silidi med accent på det första i, de
vest-slaviska formerna ur samma grundform med accenten på det
mellersta i. I sådant fall vore ordet dock att anse som lånadt hos
serberna; och det nordiska ordet kunde förklaras antingen som
inhemskt (af ett *silidi- med accent på det första i) eller som
lånadt från ryskan.
Man ser således, att från språkformens synpunkt finnas flera
möjligheter i afseende på frågan om ordets härkomst.
Språkforskningen ensam räcker här, såsom ofta, icke till, utan det torde
be-höfvas kulturhistoriens hjälp för att bringa frågan närmare sin
lösning. Vi vilja endast påminna därom, att de flesta slaviska folk
icke såsom de skandinaviska bo vid hafvet och således icke kunna
idka sillfiske. Häri ligger naturligtvis ett starkt stöd för den
meningen, att vårt ord snarast är hemma hos oss, men främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
