Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haggren - Tab. 3 - Tab. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAGGREN. 461
förestod en tid konsistoriinotarie-tjensten i Strengnas och visade
sig vara en ovanligt skicklig och ferm protokollsförare och
expedltionskarl; hade då den egenheten att skrifva med en trädpinne, i
stället for penna.
Lars Olof, £/ 1786 /, 1 Strengnäs ; Genomglck Skolan i
nämnda stad och var äfven några terminer på Gymnasium derst.;.
Flyttade 1804 till Stockholm och blef troligen Fä,ltskärs-Elev;
Under-Läkare vid Arméen under de följande krigsåren, och var
antagligen med i Tyskland och Norge, Slutligen quadrons Chirurg vid
Mörnerska Husar-Regementet T, ogift, 1828 ?’/, i Helsingborg.
Hade icke håg och fallenhet för studier, men destomera för
chirurgi och praktisk medicin, deri han icke heller lärer saknat dug- ’
lighet.
Tab. 4.
Olof (son af Jöns Haggren, Tab. 2), f. 1761 3!/. på Westerby
i Hammar; Efter privat undervisning hemma, trollgen af den
sedermera i svenska kyrkohistorien bekanta Johan Tybeck, Gymnasist
i Strengnäs 1773, således vid endast tolf års ålder; Student i
Upsala 1780; Prestvigd 1786; Pastors-Adjunkt i Hammar, hos fadern,
1787; Vice Pastor derst. 1794; Komminister i Askersunds
landsförsamling 1798; Kongl. Hofpredikant 1812; Kyrkoherde i
Qvistbro 1814; Tillträdde 1815; Prost 1821; † 1836 ?9/, i Qvistbro
Prestgård och ligger, jemte sin hustru, begrafven på Qvistbro
kyrkogårds norra sida, utmed ringmuren, ej långt ifrån nordvestra
hörnet, och prydes grafven med en åttkantig pyramid af huggen
gramt hvilande på tvanne sockler, en större och en’ mindre, och är
på pyramidens midt å en ta(,k_]ernshylsa eller bälte, anbringade
initialerna till de båda makarnes namn, och på pyramldens spets
en förgyld stjerna. Prosten Haggren praktlserade jemte sin
presterliga tjenstgöring, icke obetydligt och äfven med framgång,
isynnerhet bland allmogen, i populär medicin, och, då smittkopporna
vid början af innevarande århundrade anstälde stor förödelse samt
till helsa och utseende skadade otaliga menniskor, var han den
första inom Nerike, som år 1802 begynte utöfva
skyddskoppympningen eller vaccinationen, hvarmed början gjordes på hans tvänne
äldsta barn, — detta, under det tankarne voro mycket delade och
häftig strid fördes emellan läkare, så i hufvudstaden som
landsorterna, om ändamålsenligheten och lämpligheten af den nya
uppfinningens användande; följden deraf blef ock, att i hans ort den
ohyggliga farsoten afstannade, och hade prosten Haggren intill 1812
eller under endast tio år vaccinerat icke mindre än 1200 personer,
största delen barn; tillerkändes fördenskull år 1811 ett exemplar
Anrep, Svenska Slägtboken. Tryckt 27/,; 1872.) 30
s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
