Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gahn - Tab. 1 - Tab. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GAHN. 469
oglft t111 tredJe sonen, sir James, som fortplantade atten i
Skottland, hvilken yngre Colquhounska ätt saledes endast på mödernet
härstammar från den äldre’”’).
Wolter Colquhoun, sedan Cahun; Inkom 1572 till Sverige och
blef Stamfader för Svenska Slägtgrenen. $Se Tab. 2.
Georg UColquhoun, sedan Cahun, f. vid medlet af 1500-talet i
Skottland; Inkom 1572, jemte brodern Wolter, såsom Officer till
Sverige, med de trupper, hvilka Ståthållaren Grefve Charles de
Mornay hit öfverförde ifrån 9Skottland, Konung Johan III till hjelp;
Hade, enligt berättelse, sig bekant och upptäckte, att Mornay i
hemlighet fått af Drottning FElisabeth i uppdrag att mörda Konungen,
till förmån för Konung Eric XIV, samt att detta.skulle ske vid en
svärds- eller fäktaredans, som Mornay med Skottska trupperna skulle
gifva till Konungens ära; Blef, då Mornay af modfäldhet icke
vågade verkställa uppdraget, utan hvarje gång, då han under dansen
kom midt emot Konungen, nedfälde sitt svärd, hvilket af
Konungen uttyddes såsom vördnad, dömd till döden, för det han
framkommit med en så nedrig uppgift, den han icke kunde bevisa, och
samma år eller 1572 halshuggen på Brunkeberg i Stockholm; Led
dock oskyldigt, i det angifvelsen verkligen var sanningsenlig.
Mornay blef, då hans stämplingar ändtligen upptäcktes, två år dercfter
eller 1574 afrättad på samma ställe.
Svenska Slägtgrenen:
Tab. 2.
Wolter Colquhoun sedan Cahun (son> af sir Alexander
" Colquhoun, Tab. 1), f. vid medlet af 1500-talet på Rosedow i
Dum
”) Förutstående skottska stamfäder och fränder voro länge, öfver
tvåhundra år, för Gahnska slägten i Sverige obekanta. Väl hade slägten reda
på, att den skulle: vara inkommen ifrån Skottland, men icke vidare.
Sedermera medicine assessoren Henric Gahn sökte fördenskull, då han 1i början af
1770-talet studerade vid universitetet i Edinburg, att få reda på sina skottska
slägtförhållanden, dock förgäfves, förmodligen emedan han skref namnet
Colquhoun oriktigt Cahun och helt säkert äfven felaktigt uttalade detsamma. Juris
doktor Alexander Barron, sedermera nuaturaliserad svensk adelsman med
namnet Seton och egare af Ekolsund, hvilken var bördig från Dumbartonshire och
som hade sitt stamgods i granskapet af Colquhounernas, igenkände likväl
namnet Cahun, såsom varande det skottska Colquhoun, samt skref i anledning
deraf till familjens chef i Skottland, sir James Colquhoun, en berättelse om
den svenska slägtgrenen. Sir James sände då till svar ett af skottska
riddarhuset den 15 Aug. 1781 utfärdadt dokument, hufvudsakligen omnämnande en
del af slägtens förfäder och deras slägtförbindelser. Ur nämnda dokument,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
