Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wiesel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 WIESEL.
studerat i Wittenberg och Rostock; och blef det sedermera följdt
vid bildandet af namn för några andra slägter, dels befryndade
med denna, dels utgångna från samma Wislanda, såsom
Wieselgren, Wieselqvist och Wieslander, hvarförutom det äfven
förorsakat, att sockennamnet Wislanda länge, så offentligt som
enskildt, skrifvits och ännu skrifves af en och annan, aldeles
oriktigt, Wieslanda. Wieselska slägten har, såsom varande
stamslägt på mödernet för en mängd småländska och andra slägter,
synnerligast presters, fördenskull, oegentligt nog, blifvit kallad
Wexiö stifts, ja, till och med hela Sveriges, största prestslägt ”).
Den har en tid ansetts för helt och hållet utslocknad, oaktadt
dess nuvarande medlemmar alltjemt begagnat det gamla
slägtnamnet Wiesel; men kommer det sig förmodligen deraf att de
numera återgått till sina äldsta förfäders stånd och således, så
att säga, försvunnit bland massan af folket. För icke
längesedan uppdagades det dock, att slägten ännu är lefvande ”>).
Denna fordom så märkliga slägt, hvars kända medlemmar
ständigt varit bosatta inom fäderneprovinsen Småland, är fortfarande
boende derstädes; och lefva de nuvarande allasammans såsom
jordbrukare på hemmanet Getaboda i Agunnaryds socken, i
närheten af slägtens båda stamsocknar, Wirestad och Wislanda.
En »monsieur Wiesel» nämnes i ett bref af år 1800 från
svenska ministern i Berlin Lars von Engeström till svenska
ministern i Wien grefve Jakob De la Gardie, såsom den der var
anstäld i svenska utrikes kabinettets tjenst. Antagligen tillhörde
han denna slägt, men huru, är icke bekant. I Ny Smålands
Beskrifning förmodas det, att han var son till assessoren Wiesel
(se tab. 13); men, att dömma efter tiden, är troligare, att han
var sonson till honom eller, möjligen, till någon af hans bröder.
†) Skulle slägttaflor på detta oformliga sätt uppgöras, så skulle prostens
i Nor i Wermland Erlandus Gudmundi afkomlingar, öfver hvilka en hans
ättling, nnmera aflidna fra Ulrika Kullgren, född Hedrén, utarbetat det hittills
veterligen största stamträd i Sverige, onekligen kunva anses för rikets
aldrastörsta slägt; enär nämnda stamträd redau för några år sedan upptog icke
mindre än öfver 7,500 kända personer.
††) Förtjensten häraf tillkommer den trägna forskaren i småländska
slägtförhållanden, fil. kandidaten Gustaf Norlander i Wexiö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
