Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
noga. På detta sätt vinner lärjungen slutligen
färdighet, att icke blott fullständigt resolvera alla
forekommande ord, utan äfven att inse, huru och i hvilka
hänseenden alla orden höra tillsammans och bestämma
hvarandra.
Om man efter en sådan kurs, som den ofvan
beskrifna, låter lärjungarne, äfven på främmande språk,
sammansätta satser efter samma method, så torde man
deri finna en utmärkt lättande förberedelse till
temaskrifningen; åtminstone har detta varit händelsen med
Förf:s försök att applicera denna syntax äfven på
Latinet.
Det torde böra erinras, att såväl under
genomgåendet af ofvannämnde syntaktiska öfningar, som i
synnerhet efter slutet af de samma, lärjungarne böra
öfvas att göra uppsatser uti den vanliga
konstruktionsordningen. De förlora eljest lätt gehöret för denna
sednare, och antaga äfven i vanlig stil de hårda
syntaktiska former, som de under kursen inöfvat.
Redan i flere år har Förf. lifligt känt saknaden af en för
skolorna afpassad läro- och läsebok uti Svenska litteraturen.
Det är en obehaglig, men ofta gjord erfarenhet, att lärjungar
lemna skolan, till och med Gymnasium, utan att ens hafva
hört de med Sveriges national-ära sammanväxta namnen
Stjernhjelm, Dalin. Linné, Kellgren, Berzelius, m. fl, en okunnighet,
som i det minsta sagdt, föder likgilltighet for fosterlandet, dess
språk, dess litteratur, dess minnen. Häraf ännu en annan
menlig följd. Studium af Latinet har i skolorna pà dessa sednare
femtio åren småningom aftagit, så att det redan i många år
varit en sällsynthet att finna en Gymnasist, än mera en
Scholaris med nog färdighet att kunna uppfatta de på detta språk
skrifna mästerstycken. Ingen annan litteratur har i de högrs
lärdomsskolorna och Gymnasierna kommit i stället, och uti
Apogist-skolorna har något sådant icke ens kommit i fråga.
Häraf har blifvit en följd, att ungdomen uppväxer, och som
man säger, uppfostras, undervisas, bildas, men förblifver, detta
oaktadt, i den största okunnighet om det, som är sjelfva
bildningens högsta blomma, om den sköna litteraturen, och det i
cn ålder från 13 till 18 år, då själen, mest rörlig för dess
intryck, kunde för lifstiden lyftas till renare åsigter och ädlare
känslor. — Man behöfver blott från dessa år erinra sig, med.
hvilken ifver man sjelf jemte kamrater omfattade hvarje sådan
väckelse, huru man begärligt samlade och afskref de Svenska
vitterhets-produkter, som kunde anträffas, huru bristen ofta dref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
