Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
3. Två konsonanter mellan två
vokaler delas så, att en konsonant kommer
till hvardera vokalen; t, ex. Grun-den,
Hvar-ken, Or-den.
TJnd. i. S med efterföljande olika konsonant stafvas
till sednare vokalen; t. ex. A-ska, Bri-sta,
Fursten. Men två s delas så, att ett s kommer till
hvardera vokalen; t. ex. Las-fet.
2. DR stafvas af många till den sednare
vokalen; t. ex. For-dra, He-dren.
3. CH och TH i främmande ord stafvas till
den sednare vokalen; t. ex. Cra-cb.au,
Mo-no-theist.
i o. Grundstafvelsen innehåller så
många bokstäfver, som egentligen höra till
stamordet; t. ex. Fyr-a, Grund-en, Ord-en,
Va-na.
Anm. i. . Böjnings-stafvelse kallas den, som vid
deklinerandet eller koujungerandet tillägges
grunil-stafvelsen; .t, ex. Hand-t-n, Iliad-erna. Tal -ar.
Tal-ade, Tal-a<.
2. Tilläggnings-stafvelser äro de, som läggas
till stamordet och deraf bilda ett nytt ord; t. ex.
Händ-/g,, Hand-lera, Tal-are, Tal-sam, o. s. v.
11. Ljudvigt eller Accent kallas det
starkare ljudet hos den stafvelse, som höres
tydligare än andra; t. ex. Hatt uti Hatten,
Sa och He uti Saligheten, Ri uti Tryckeri.
Anm. Ljudvigten är antingen Skarp (akut accent),
hvilken höies kortare och högre; t. ex. första
stafvelsen i orden Taket, Segel, Solen — eller
Tung (grav accent), hvilken höres längre, men
lägre; t. ex. första stafvelsen i orden Matar,
Spegel, Solar (verb.).
12. LIhg Vokal kallas den, som
höres lång; t. ex. A \ följande ords Hat, Mat,
Lake, Bevare, och Ö uti följande ord: Lön,
Rön, Sköte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
