Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
ker en större eller mindre myckenhet af, "någon
viss materia; t. ex. Bly, Jern, Ler, Ved.
3. Nomen Adjektivum
(Beskrifnings-namn) säger hurudan en sak är. Efter hvart
adjektiv kan man lägga orden Man, Qvinna,
Ting. Man kan säga, t. ex. Stor Man, Stor
Qvinna, Stort Ting. Derföre är Stort ett
nomen adjektivum.
4. Vid hvarje nomen substantivum
märkas Numerus, Genus, Artikel, Kasus och
Deklination.
5. Numerus (Tal) är af två slag.
Singularis (Ental), som utmärker blott en; t. ex.
Bok, Gosse, God. — Pluralis (Flertal), som
utmärker ßera; t. ex. Böcker, Gossar, Goda.
Anm. i. Somliga ord hafva ingen Singularis, t. ex.
Anor, Blånor, Sopor, Vägnar, m. fi.
2. Somliga ord hafva ingen pluralis, såsom a)
Materiela substantiver; t. ex. Luft, Koppar, Säd.’
b) De flesta abstrakta substantiver; t.ex. Aktning,
Enighet, Ålderdom, c) Flere kollektiva
substantiver; t. ex. Adel, Allmoge, Borgerskap, Pobel,
m. fl. d) Hvarje substantivum proprium; t. ex.
Apurimac, Chimborazo, Napoleon, Norr. e) De
flesta ord på an, ande, sel/ t. ex. Anmälan,
Befordran, Dundrande, Läsande, Vigsel, Hörsel.
f) Dessutom många andra ord; t. ex. Allvar, Börd,
Gråt, Nöd, und. Flere materiella nomina hafva
pluralis, då dermed menas olika slag af §mnet;
t. ex. Gifter, Salter, Vin eller Viner.
6. Genus (Kön) är af tre slag:
Maskulinum, Femininum och Neutrum.
Maskulinum (Hankön) kallas det
nomen, till hvilket man kan lägga ordet Han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
