Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
enhetstalen alltid sist: Tvåhundraifuguett,
Femhundrasjuttietredjt.
4. I ordningstal, som gå öfver hundra, lägges
ordnings-ändeisen endast till det sista talet, t. ex.
Den femtusenfyrahundrasextietredje. Men i
hvar-dagsspråket bortkastar man föregående
ordnings-ändeisen äfven vid mindre tal; t. ex. Den
Tjuge-fårsta, Trettietredje o. s. v. i stället för
Tjugondeförsta, o. s. v.
5. Orden Tu, Tvenne, Trenne nyttjas ej i
sammansatta tal. Man kan ej säga Tretietu,
Fyr-tietrenne.
Kap. VI.
Om Pronomen. ’
i
Er sättnings-Ord.
Pronomina äro af nio slag, neml.:
i. Pronomen Per sona le, Jag,
Du, Ni, Han, Hon, Den, Det, Sjelf,
bestämmer föremålets förhållande till den
talande. (Se Kap. VII. — 16).
a. Pronomen Reflexivum, Sig, har
alltid afseende på subjektet i satsen.
Anm. Pronomen reflexivum kallades fordom
reci-procum.
3. Pronomen Reciprocum,
Hvarandra, nyttjas att utmärka ett inbördes
vexel-förbållànde.
4. Pronomen Indefinitum, Man, En,
nyttjas att obestämdt utmärka någon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
