Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
b) Frequentativa verber; t. ex. Doppa, Måtta,
Vakta.
c) De flesta verber på ska , la, ra, sa, ta/ t. ex.
Älska, Tala, Klättra, Visa, Hata. I synnerhet om
dessa ändelser äro tilläggningsstafvelser; t ex.
Grönska, Dubbla, Blixtra, Hälsa, Halta.
a. Till denna konjugation höra de flesta
Svenska deponentier; t. ex Afundas, Brottas, Dagas
Envisas, Frodas, m. fl.
3. Till denna konjugation böra följande
oregelbundna verber.
Tres. lmperf. Perfekt.
Sing.
Heter Hette Hetat.
Kan Kunde Kunnat.
Lefde Lefde Lefvat (Left).
Ligger Låg Legat.
Litar Litade ) T .. .
UJr Liter Let }Lltat-
Sitter Satt Setat (Sutit).
Skall Skulle Skolat.
Tiger Teg Tegat.
Vet Visste Vetat.
Vetter Vette Vettat.
Vill Ville Velat.
Andra Konjugationen.
Presens ändas pS er; t. ex. Boj er. Köper.
Imperjektum är likstafvigt med presens
och ändas på de eller te efter konsonant; t.
ex. Böjete., Köpte.
Perfektum har en stafvelse mindre än
presens och slutas på t efter konsonant; t. ex.
Boj*, Köp*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
