Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
5. Hjelpyerbet Låter utmärker, att handlingen
sker genom andra; t. ex. Han låter taga.
6. Hjelpverberna Lära och Tora utmärka en
gissning och bilda således ett gissande eätt; t. ex. Han
lär komma, Du torde finna. Denna modus utmärkes
äfven af hjelpverbet Skall; t. ex. Han skall
komma, Han skall hafva förlorat, o. s. v.
Dessutom hade fornspråket en egen böjningsform
för presens och imperfektum konjunktivi. Den slutades
i presens alltid på e; t. ex. Jag kalle, Du kalle, Han
kalle, fi kalle, I kallen, De kalle; likaså Jag böje,
Jag tage, i st. f. Jag må kalla, o. s. v. Jag må böja,
Ja,g må taga. — Imperfektum af denna form var i
första och andra konjugationen lika med indikativus
imperfektum; t. ex. Jag kallade, Jag böjde, i st. f.
Jag skulle kalla, Jag skulle böja. Uti tredje
konjugation har Imperfektum, såsom förut (p. 64) är
anmärkt, en egen form; t. ex. Jag toge, i st. f. Jag
skulle taga. Dessa former af konjunktivus förekomma
ännu ganska ofta, och bild» ett änskningssHd,
(modus optativus), stundom en ren konjunktivus,
liktydig med den vanliga, som bildas medelst
hjelpverberna Må och Skulle, Fullständigt exempel af denna
gamla och enkla form for konjunktivus, äfven uti
Nysvenskan, finnes i bihanget, vid anförapdet af de äldre
konjugations-formerna.
Dessa alla modus (sätt) gränsa nära intill
hvarandra och utgöra en kedja af uttryck för händelsen från
dess nödvändighet ända till fullkomlig ovisshet, t. ex.
Måste utmärker nödvändighet, Bör pligt, Får
tillåtelse, Må medgifvande, Kan förmåga, Vill böjelse,
Ltir sannolikhet, Tör gissning. De kt*nna ofta
användas, det ena i stället för det andra. Men för
redighetens skull har man i konjugationerna blott upptagit
den vanligaste konjunktiva formen.
Om de Neutrala Verbernas konjugation.
x, Neutrala verber konjugerad alldeles som de
aktiva, men sakna passivtjm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
