Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5i
Anm. i. De föregående omdömena kallas
Premisser. ’
3. Om någon af premisserna är falsk, så blir
också slutsatsen falsk, t. ex. Att leka ’dr roligt.
Man bör alltid göra det, som dr roligt,- derför*
bör man alltid leka. Här är andra premissen falsk;
derföre blir också slutsatsen falsk.
3. Oftast finnes blott en premiss upprepad,
emedan den andra förutsättes, som allmänt
bekant; t ex. Lättjan är en last,- derföre är lättjan
tkadlig.
7. Sats kallas sammanfattningen af alla
de ord, hvilka höra till uttrycket af ett
omdöme eller en slutsats. Satser äro i anseende
till utförligheten af tre slag: Enkla satser,
Utbildade satser. Sammansatta satser.
Kap. n.
Om Enkla Satser.
1. Enkel Sats består af subjekt och
ver-bum; t. ex. Fogeln flyger.
2. Subjekt kallas det, man talar om.
Subjektet finnes, då man uppsöker verbet
(flyger) och sedan sätter ordet Hvilken eller
Hvilka framför och frågar; t. ex. Hvilken
flyger? Jo, fogeln. Då är fogeln subjekt.
Reg. i. Subjektet uttrycker ett begrepp
och är derföre vanligen ett substantiv
eller pronomen. Men ibland stär ett adjektiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
