Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
alt de ord, som’hera till samma bestämning, f&
ejj åtskiljas från de ord de bestämma.
3. Uti alla bisatser står subjektet förut.
B) ; "Vid frågor; t. ex. Är han tokig.
Kommer du? Hvar bor du?
Anm. Då frågan innehåller frågeorden Ju? eller
Månne? sättes subjektet fore verbet; t. ex. Du dr
ju sjuk? Månne han kommer?
C) Vid önskningar; t. ex. Lefve
konungen!
D) När en conjunclio conditionalis är
utelémnad; t. ex. Springer du fort, så
hinner du fram.
E) När man börjar med
hufvudbestäm-ningen; t. ex. Dènna bok äger jag. Af. mig
köptes den. Min är boken. Prisa vill jag
Gud.
Anm. Om verbet är förenadt med ett hjelpverb, så
står subjektet mellan hjelpverbet och verbet i alla
fem ofvananförda händelser-; t. ex. Här skall
vägen sluta. Har du gjort det? Måtte konungen
lefva! Kan du springa fort, så tör du hinna.
Denna bok har jag haft. Prisa har jag gjort.
2. Hufvudbestämuingea följer efter verbet.
3. Vid satsernas utbildande iakttages i
allmänhet, att tillaggda bestämmande biord och
bisatser böra, så litet som möjligt, skiljas från
de ord, som de bestämma.
4> Artiklarna sättas näst före sina nomina.
Und. Om nomen är bestämdt med genitiv, adverb,
nomen med preposition, relativ- eller
konjunktio-nalbisats, inskjutas dessa vanligen mellan artikeln
och dess nomen; t. ex. En landets vän. Den
alltid flitiga gossen. Den af hunger plågade staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
