Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk språklära - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
log
hufvudbestämningen; t. ex. Han dör nu. Han
köpte boken i går. Fjärilens lif är förbi,
dä dagen slutar. Jag kommer , om jag kan.
Men om någon synnerlig vigt lägges på be*
stämningen, så börjar man med den. Se Reg.
i. Undant. i.
Anm. Dä ett verb, som är förenadt med
hjelp-verb, bestämmes pä ofvannämnde sätt, sä
inskjutas dessa bestämningar ofta mellan hjelpverbet och
verbet; t. ex. Han har ofta varit sjuk. Han
skall i morgon resa ur staden. Han hade,
hvilket jag ej kunde tro, redan hunnit fram. Men
adverber, som bestämma till rum, sätt,
myckenhet och likhet, stå ofta efter både verbet och
hjelpverbet; t. ex. Han skall bo här. Han har
gjort så, o. s. v.
g. Relativa bisatser sättas alltid efler det
substantiv, de bestämma; t. ex. Alexander,
som var Macedoniens konung, intog Persien.
Anm. Vid relativa bisatser märkes, att
fastän"sat-sen börjas med objekt, agent, eller nomen med
preposition, skall dock alltid subjektet g^fcire
verbum ; t. ex. Gossen, dt hvilken du gaf boken.
Boken, som du köpte. Boden, i hvilken du
handlade.
i o. Om bjelpverbernes uteslutande
märkes i allmänhet. Då ett hjelpverb tillhör
flera efterföljande yerber, utsättes det blott vid
det första; t. ex. Hän må gä eller springa
eller rida eller flyga. Du skall både höra och
se. Han har redan skrif vit och fått svar.
ii. Hjelpverbet Hafva kan uteslutas:
A) Uti relativa och konjunktional-bisatser;
t. ex. Hvar och en> som (hade) kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
