Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. I. Kort Öfversigt af Svenska Språkets och Litteraturens historia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ia3
Äfven innehållet höjer .sig med få undantag salUn
öfver medelmåttan, ehuru språket, sot» yi förut
qq-märkt, var tämligen rent.
Författare under Reformations-perioden (i5a3—
i632). Konung Gnstaf den förste f. 1490; d. i56o,
(Tal, Förordningar, Bref, en liten Rimkrönika). Olaus
Petri, pastor i Storkyrkan, f. i497> ’552,
(Teologiska stridskrifter, Psalmer, Tobiæ Comædia, det
första Svenska skådespel, samt en Svensk Krönika).
Laurentius Petrij erkebiskop, f. i499> d. 1574
(Bibelöfversättningen i54i, en Svensk krönika, Bref samt öfver 4o
skrifter.) Konung Erik 14, f. i533 , d. 1577,
(Psalmer, Verser till Karin Månsdotter, Förordningar ra.
ra.). Erik Sparre, riks-kansler, f. i55q, d, 1600
(Politiska och Försvarsskrifter). Axel Oxenstjerna ,
rikskansler, f. i583, d. i654 (Bref, Regerings-formen 1634.
Början till Gustaf Adolfs historia). Konung Gustaf JI
Adolf, f. i5g4, d. i63a, (Tal, Bref, Sånger, Psalmer
Början till sin egen historia). For öfrigt märkas i
Teologien i Laurentius Andreæ, Ansermannus, d. 1607.
Johan den tredje, d. 1592. Karl den nionde, d. ißi 1
Johannes Rudbeck, d. 1646. Karl Karlsson
Gyllenhjelm, d. i65o, m. fi. — Uti historien Erik
Göransson Tegel, d. i636 (Gustaf Wasas och Erik i4.’s
historia). Ægidius Girs, d, 1689 och Johannes Messenius,
d. 1637 (Scondia Illustrata, och på Svenska några
Skådespel ur fäderneslandets historia).
Litteratur under Stjernhjelniska perioden.
(i63a—-1733), De under Gustaf Adolfs och Kristinas tid
inrättade gymnasierna spridde snart en allmännare
kännedom om gamla litteraturen. Under Svenskarnas
segertåg genom Europa och dervid växande
förbindelser med främmande magter, blef äfven nyare tiders
vitterhet mera känd. Dessa dubbla orsaker väckte
intresset och hiirmningslusten. Drottning Kristina
gynnade lärdom och vitterhet; likaså de förnämsta bland
rikets stora, Axel Oxenstjerna, Per Brahe, Magnus
Gabriel De la Gardie. Också märkes från denna tid en
ökad liflighet i i Svenska litteraturen, dock mest
bestående uti häraraiagar. Stjernhjelm, tidehvarfvets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
