Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Språk-prof ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Han lyfter de fria
.t .. . i faderlig famn, :
gör svärdet till lia ..
och frid är hans namn.
Och Svea sitter å sin thron på fjällen’,
roed stjernekronan omkring gullgult hår.
Hon blickar stilla ner i sommarqvällen.
Dess rykte nyfödt genom verlden går.
Fullbordat har en dag, hvad sekler ämnat;
dess kraft är pröfvadt och dess namn är hämnadt.
Se npp, till statens nya tempel tåga
ej skilda flockar, men ett brödrafolk.
Det ligger aska öfver afund» låga,
och tvedrägt faller för sin egen dolk.
Ren som en stjerna blickar religionen,
och lag och frihet hålla vakt kring thronen.
Förderfvet, flärden kan ej längre stanna,
dess smitta flyr for Nordens friska vind;
och allvar hvilar på hvar manlig panna,
och oskuld rodnar på hvar tärnas kind.
Flit, välstånd blicka ur hvar hyddas fenster,
och i palatsen bor det blott förtjenster.
Och fritt är hvarje bröst, och fri hvar tunga,
och statskonst öppen såsom solens ban.
I fordna öcknar gyllne skördar gunga,
och skeppen dansa öfver ocean.
De milda dvergar, skymtande i qvällen,
uppläsa skrinlaggd rikedom ur hällen.
Och hög och fri, på blåa skyar buren,
står sångens mö, ett barn af Nordens land;
högtidlig, dristig, enkel som naturen;
i harpans strängar stormar hennes hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
