Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xVin
poddum); deremot ofta med bögel (0), och då betecknande
antingen &» (t. ex. bonndr, brögr), eller ö (t. ex. danmörk,
h8f&u), eller & (t. ex. bidggu, biogguz (af Rask, i Synis-
horn 8. 94 och 58, lästa biöggu, biögguz); såsom undan-
tag användt i söng (säng). 3:o i stället för ö, såsom öf-
vergångs-ljud framför u, nyttjas, utom det nyss anförda
tecknet, äfven o, au eller av (hopdraget). — 4:o I och n
blifva ofta fördubblade, helst framför d och t. 5:o det re-
flexiva verbal-suffixet är 3. 6:0 om accenterna gäller un-
gefär detsamma, som är sagdt rörande Homil. Den af
mig antagna paginering, som afviker från den gamla i
hdskr., fortlöper utan afseende på de förevarande luckorna.
Harpestreng — Henrik Harpestrengs Läke- och Örtebok, en
bland Kongl. Bibliothekets i Stockholm samlingar förvarad,
både i paleografiskt och kalligrafiskt hänseende anmärknings-
värd Dansk handskrift på pergament, i qvart och signerad
K. 48; utgörande 47 blad, af hvilka dock de 3 första
ega 5 sidor af annat innebåll, till en del af annan hand,
samt sista bladet allenast upptager 7 rader på första si-
dan. Denna permebok, som icke är af Morseca nämnd
eller begagnad i hans upplaga (Henrik Harpestrengs Dan-
ske Legebog, Köpenhamn 4826), men sedan fäst hans upp-
märksamhet (se Historisk Tidsskrift, Köpenhamn 41843, s.
148—9; samt Danske Magazin, Köpenhamn 1845, s. 165
—176, i hvilket senare verk ett par utdrag ur hand-
skriften blifvit meddelade), bar, i jemförelse med den ge-
nom trycket offentliggjorda redaktionen, en betydligt afvi-
kande behandling och anordning af ämnet, ehuru i det huf- |
vudsakliga öfverensstämmande. Läsarten kan på sina stäl-
len vara underlägsen, men är på andra bättre; ofta har
språket något mer fornartadt, och rättskrifningen utmärker |
sig genom en mycket sällsyntare teckning af dubbla voka—-
ler. Detta, i förening med skriftdragen, jemförda med dem
i fac simile vid det tryckta arbetet, kan gifva anledning |
att anse den Stockholmske codex snarare äldre än yngre,
sammanstäld med den Köpenhamnske, af trycket utgifne.
Morsecr är emellertid af motsatt tanke; och då han bestäm—
mer den senares ålder till öfvergången från 13:de till 44:de
århundradet (Företal till Harpestreng s. 10), skattar han den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
