Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39 I BOKEN. — VERBALBÖJNINGEN FORDOMDAGS.
Den reflexiva (passiva) formen danas medelst -sk eller
-sc i äldsta Isländskan, sedan -z, slutligen —-st; hvilket suffix
fogas till den aktiva formen, som ej undergår annan förändring,
än att person-tecknet —-r alltid utgår framför suffixet (af
kall-ar blir kall-ask), samt att det slutande -p, -t eller -d
ofta sammansmälter med det påföljande s, och blir z (t. ex.
hrepezsk, för hrepehsk, rädens; synzc, för syntsc, synts;
stenzc, för stendsc, står sig, står). I 4 pl ses både -omk
(-ome) och -omsk (-omsc). Äldsta språket har ytterst sällan
någon annan reflexif form för 4 sing., än -omk (-omc). Den
närmare utvecklingen af dessa ämnen förekommer i tredje Boken.
För dualen är i böjningsmönstren ingen särskild beteck-
ning upptagen, emedan dess former, både i 4 och 2 personen
af verbet alltid sammanfalla med pluralens.
Svenska verbal-böjningen är svår att schematiskt be-
handla. Hon är i flere delar vida mer, än den Isländska,
sönderfallen; framför allt i pres. sing. indik., som är vack-
lande i valet af ändelse-vokal, och följer sin egen regel i fråga
om bibehållande eller uteslutande af hela ändelsen, uti starka
verb och de vokal-förvandlande svaga. Det heter t. ex. far,
gal, mal, skin, nius, äfvensom tel, ver, i alla personer; men
taker (0. s. v.) griper, skiyter, ryber, legger; fastän taka
går för öfrigt lika med fara och gala, gripa med skina,
skiuta med niusa, rypia och leggia med telia och wveria.
Detta, liksom annat, kommer att i andra och tredje Böckerna
närmare belysas; men då likväl böjningsmönster kunna tjena
att bättre åskådliggöra både likheter och olikheter, mellan Is-
ländskan och Forn-Svenskan, så som båda historiskt fram-
träda, blifva sådana här uppstälda, i samma ordning som den
af Rasrz följda; dock under förbehåll, att de icke må i sina
smådelar annorlunda bedömas, än hvartill detalj-granskningen
i de följande Böckerna kan föranleda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
