- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Första bandet /
153

(1850-1883) [MARC] Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I BOKEN. — IV KONJUGATIONEN. 155

atar (dem dref, d. v. s. de drefvo, tillbaka); 8. 78 pPu–-
vrakt v (dref ur) folke diewlin vt; Hels. L. Kp. Br 7 pa
gieldi fen sum wt rak; Bonavent. s. 469 wrokx han;
Gottl. Hist. 4: 9 racu (i hdskr.; hos Hadorph raccu, 3 pl.);
Cod. Bildst. s. 245 the wroko; Smål. L. 48: 4 wrakin;
Södm. L. J. B. 47 sum wrcekin (n. pl) eru; ÖGL B. B.
kl urakit; Upl. L. V. B. 7: 5 wrekit; Bonavent. s. 69
wrak (imperat.) mik ekke fran thik. Funnes ej det starka
part. preter. vrakin, vrakit (jemväl på andra ställen och i
andra hdskr. än de åberopade), svarande till imperat. wrak,
så kunde misstänkas, att vraka vore ett från wvreka ut-
gånget svagt verb, liksom det nu gångbara vraka (förkasta,
förklara för vrak): funnes i Mös. Göt. reduplikation, så kun-
de den för infin. vraka och impf. vrak (jfr. subst. vrak)
gemensamma vokalen a begripas (jfr. IV Kl. valda). Nu
stadnar man i villrådighet; synnerligast som man icke lätt
skyller på rättskrifningens ostadighet, då a så ofta och i
olika handskrifter uppträder. För att kunna med någon
tillförsigt antaga ett vraka, vrok, vrakin, af ålder fortbestå-
ende tillika med ett vreka, vrak, vrekin, erfordras ett äl-
dre vrok än det, som nu är att tillgå. Poetiskt förekom-
mer ännu vrok, såsom arkaism. <Gottländskan har räkä,
rok eller rak, räken (Säve s. 242).

fala, fela (dölja)? Isl. fela, fel, fal eller föl, fålum eller föl-
um, feli, falinn eller fölginn (jfr. Rask, Vejledn. s. 641).
Af stark form ser man hos oss inga lemningar. ÖGL. har
Vap. 32: 4 fialaper (dold). Från samma rot utgår det i
samma lag förekommande falster, fielster (gömsla, göm-
ställe); äfven i Stads L. Hgm. B. 1 fielster” I Göta dia-
lekter nyttjas fjäla i meningen af: fylla, stoppa, t. ex. fjä-
la korf; och fjälster, fjäster betyder: korfskinn.

stiala, stiela, stela; Mös. Göt. stilan; Isl. stela, stel, stal, stål-
om, stela, stolenn. I landskaps-lagarne är infin. stiala,
stiela, stela; pres. indik. stial, stiel, stel; impf. stal; part.
preter. stolin, stulin. Cod. Bildst. har s. 408 stalo (stulo).
Vokal-brytning fins ej i subst. styld., nu stöld.

mma; Mös. Göt. niman, nima, nam, nemum, numans; Å. Sax.
niman; Isl. nema (capere, percipere), nem, nam, nåmom,
nema, numenn. Cod. Bur. s. 7 han formate ok eigh mer

.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 00:29:10 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/1/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free