Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402 UI BOKEN. — PART. PRES.
såsom då han förklarar, att det bildas omedelbart ur infin.,
att det i den starka flexionen har helt och hållet infin:s
ljud, i den svaga helt och hållet dennes karakteristiske vo-
kal (Gram. IV. 64). Vidare nämner han, att i Thyringen,
och ej ensamt der, fins samma —ing, som i Engelskan in-
trängde sig först under 43:de och 44:de seklen,” men icke
spåras i äldre Angliska eller öfver hufvud i Ang. Sax. öfver-
lemningar (Gesch. II. 666); hvartill kan läggas, att i Skott-
ska låglandet ännu höres slepand (= Eng. sleeping) och dyl.
(se Latham s. 107). Indiske grammatiker antaga -at, i
vissa kasus -ant, såsom suffix till part. pres.; men Borr
vill lika litet räkna det andra a i Sanskrit. barant (bäran-
de), som o i Grek. g9eoorr, till suffixet, emedan vokalen i
båda språken är klass-vokal; ehuru Sanskrit har den egenhe-
ten, alt sätta ett kort a framför suffixet, när detta skulle sluta
sig till en annan bokstaf än det korta eller långa a; e uti
Lat. veh-e-ns är i sitt ursprung identiskt med klass-vo-
kalen i (af a); ie uti aud-ie-ens är det Mös. Göt. ja, det
Sanskrit. aya; att a och e uti am-a-ns, mon-e-ns är kon-
jugations-bokstaf, är lika klart som att den vokal, hvilken
i det Germ. och Lith. partic. föregår n, är klass-bokstaf;
och för öfrigt finner Borr i part. pres. akt. en glanspunkt
i försvaret för den ursprungliga enheten af de Indo-Europeiska
språken, hvarvid det anmärkningsvärda förekommer, att flere
nu lefvande språk uti vår verldsdel hafva i några kasus
fullständigare bevarat det ursprungliga bildnings-sufbzxet,
än Sanskrit i sina äldsta språkkällor, hvilka endast i få ka-
sus visa det fulla nt, under det i andra n utfallit, såsom
i ack. pl. baratas, jemförd med nom. pl. barantas (Vergleich.
Gram. s. 4073—27). De Germ. språken, som i alla kasus
hafva sitt n qvar, ega således deruti ett företräde framför
sjelfva Sanskrit; hvartill kommer, att Isl. och Svenskan,
hvilka, sitt ursprung trogna, ega med Sanskrit det föregå-
ende a gemensamt, ensamme bland alla nu lefvande Germ.
skriftspråk värja fornålderns anseende så väl derutinnan, som
I vissa andra slut-former, der a sedan urminnes tider her-
"I Londonska folkspråket går vid uttalet ofta g förloradt, t. ex. readin’,
lookin”, för reading, looking. 1 nyare Engelska romaner, der de lägre
klassernas språk återgifves, finnes ej sällan denna egenhet iakttagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
