Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468 II BOKEN. — PASSIVET.
ken, utsvulten beteckna det samma som spräckt, utsvält.
Endrägten med den grammatiskt noggranna Isl. och F. Nor.
gör bevisningen fullständig. Edda Sem. har s. 74 v. 12
um-fallaz (deficiunt); Nials S. s. 274 fallaz nå at fylking-
arnar (nu sammandrabba härarne; jfr. falz vipr); 246 let
fallaz (lägga sig ned); 440 på fellus Peim allar kvegivr
(då undgingo dem alla helsningar); i en bland de äldsta
hdskr. af Gulap. L. (Norg. Love II. 495) fellr eför (ed); i
en något yngre (I. 46) en Po at hanom fallesk eréar (skulle
brista eder); i äldsta hdskr. af Frostap. L. (II. 506) ef
eisrr fellz; i en yngre (I. 133) ef menn fallazst at Pui
(brista deruti) o. s. v. Dessa fellr, fells, fallaz (fallast),
fallesk "motsvara, enligt vederbörande ordböjning och rätt-
skrifning, helt och hållet de Svenska falder, falz, fallas,
fallis; och Nials Sagans felluz skulle motsvara ett Sv.
fiollus, om ett sådant kunde ställas vid sidan af det för
hand varande aktiva fiollo. — Det har redan blifvit antydt,
att Skandinavernes reflexiva suffix är ett förkortadt sik, i det
Forn-Isländska —-sk lätt igenkänligt. Det utgör alltså, ifrån
början, allenast en inväxt af det personliga pronomen i 3
pers., hvilket äfven i andra språk bildar ett reflexif, det
man i Svenskan ofta kan återgifva med suffigeradt verb,
t. ex. T. sich schämen (skämmas; dial. skämma sig), sich
freuen (fröjdas), sich wundern (förundras); Fr. se marier
(giftas, gifta sig), s’approcher (nalkas), se rencontrer (råkas,
träffas), s’obstiner (envisas, tredskas), s’enorgueillir (högfär—
das). Italienaren kan derjemte, liksom vi, fastän i vissa
hänseenden mera inskränkt, fästa det reflexiva pronomen vid
verbets slut, t. ex. maritarsi, trovarsi, rincontrarsi, osti-
narsi;” likaså Spanioren, t. ex. alegrarsi (fröjdas). Skil-
naden är likväl, icke så mycket. att det Isl. -sk någon
gång, det Svenska -s tillförene ej sällan, nu jemförelsevis
oftast ger ordet passif betydelse, ty detta förhållande är
icke utan all jemförlighet i Tyskan och Romanspråken (t.
" Suffigeringen är i allmänhet inskränkt till vissa verbal-former, såsom in-
fin. ricordarsi (erinra sig), part. pres. ricordandosi (erinrande sig),
part. preter. ricordatosi (hafvande erinrat sig); men å en annan sida är
hon icke begränsad till 3 personens pron., t. ex. ricordarmi (att erinra
mig), ricordiamoci (erinrom oss), ricordatevi (erinren er!).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
