- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Tredje bandet. Ordbok /
291

(1850-1883) Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35.

36.

Anmärkningar. 291

var. owisom (oförståndige), Södm. L. B. B. 3 och 7: 2 for
willer oc owijs (for vilse och ovetande, osäker), af hvilka
det ena (insipiens) -kan lättast föras till vis (sapiens), det
andra (insciens) till vis (certus). Ingen tvekan gifves hvad
angår owisseri uti Magn. Er. Test.

På de ställen der gren förekommer:i lagarne, neml. i Upl.
L., yngre. Vestm. L. och MELL., står det i ackus. utan
köns-tecken, hvilket ej heller gifver sig till känna i de II
64 återgifna exempel, om dessa bedömas med afseende på
skrifningens vacklan i en del fornböcker, hvarest det slu-
tande r ofta saknas i pl. af nomin. mask., äfvensom af
nomin. och ackus. fem. Hvad eljest vore att åberopa lemnar
osg blott tvetydiga och hvarandra motsägande intyg, såsom
Cod. Bur. s. 152 worpo iamskyt Pore grena (m. pl. för horer
grenar) att gulle (blefvo genast torre grenar till guld, för-
vandlade i guld); let henta sik – sma stena ok grena; men
Med. Bib. II. 102 hiögh (högg) – ena green (f. sg.); – ena
tregren, förandis hona; Hel. Birg. Up. III. s. 379 swa som
manga grena (f. pl. för mangar grenar) framga af treno
(ur trädet).

I nuvarande allmänna språket går grina svagt efter 1 konj.;
men Säve uppgifver ur Dalskan graina, gren, grinum, ur
Gottländskan gräina, grain, grinu (Starka Verb. s. 20—1).
Gislason upptager intet Isl. grina, men ett sådant med svag
böjning ser man hos Björn Haldorsen, och jemväl hos Egils-
son (med angifven bemärkelse: dentes nudare ridendo, ejulare,
alulare); hos den senare likväl under hänvisning på Dan.
grine, Eng. grin, T. greinen. Uti rätt gamla Isl. skrifter
lärer detta ord ej finnas, och för Svensk fornskrift synes det
vara alldeles främmande. Deremot ser man i samma mening
grenia, t. ex. Cod.. Bildst. s. 246 greniadho thannom (för
tannom, med tänderna); och. då Cod. Bur. s. 19 har griena
tannom, är griena (i variant. s. 933 greniar, grennade)
troligen felskrifvet för grenia. Flere munarter bruka ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 01:15:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/3/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free