- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Tredje bandet. Ordbok /
296

(1850-1883) Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296 Anmärkningar.

på samma sätt som Med. H. T. gegenote, nu gegend, af
Grimm jemföres med Fr. contrée, Span. contrada (Gram. II. -
256). — Det är visst ingen omöjlighet, att den Svenske
bibelns engd kan vara Luthers gegend, till och med det N.
Sax. yegen, annars jegene (i Visby St. L. ieghenode), ehuru-
väl ljudförhållandet icke är det vanliga vid de Tyska ordens
upptagande i vårt modersmål. Omöjligt är ej heller, att den
fornälskande Stjernhjelm i sitt ägnd (se Herk. 431 siälen är
hwars mans ägnd), hvilket i ordlistan hos honom förekommer
såsom ”ägn, possessio”, kunnat inlägga en äldre bemärkelse.
Vidare låter det tänka sig, att det Dan. omegn är det T.
umgegend, icke det F. Sv. umeghn, omeghn, hvars betydelse
i lagarne (utjord) ligger jemförelsevis mera aflägsen. Men
om så kunnat vara, är derföre ej sagdt, att så varit. Öfver-
gången af begreppet jord, jordega, till det af landsträcka,
trakt, är temligen lätt; båda nästan sammanfalla i land,
terra, regio. Vare härmed huru som helst, synas begge de
här anbragta härledningar vara att föredraga framför Ihres
hänförande af ängd till eng (pratum), hvilket sistnämnda i
lagböckerna verkligen emellanåt brukas för att beteckna eghn,
utan att dermed hafva någon radikal förbindelse (jfr. II. 71).
Till äfventyrs har, vid bildningen af engd, intrycket af det
främmande gegend blandat sig med den oklara uppfattningen
af det redan åldrande eghn. |
43. Det Isl. subst visa (vis, sätt, sed) är gammalt, att döma af
Homil. 22: 2 sva at viso (på sådant vis). Enkelt ses det i
vår Bjärk. R. til gobre wisu (till god sed, d. v. s. till för-
bättring). Kanske är hit att föra ett ställe i Magn. Er.
Test., der konungen och hans gemål strängeligen förbjuda en
hvar, att bådas eller någonderas lik jorda eller nedsätta til
lange visu (för längre tid?) annorstädes än i sockenkyrkan
i Vadståna. Jemväl vore apruuisu i VGL. III. hit hänför-
ligt, om det läses, såsom det kan, aprauisu; i hvilket fall
detta adv. vore bildadt af en ack. fem., hvaremot det Isl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 01:15:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/3/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free