- Project Runeberg -  Svenska språkets lagar. / Tredje bandet. Ordbok /
300

(1850-1883) Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

300 Anmärkningar.

benämnde Cod. Bur., af hvars rika innehåll och ofta egen-
domliga språkformer intet enda prof lemnas. Detta glössar,
af icke obetydligt omfång och synbårligen blott till Bures egen
tjenst upprättadt, röjer en vidsträckt beläsenhet i urkunder,
innehåller ej sällan rigtiga ordtydningar, någon gång en grundad
gissning om en fornforms betydelse, men öfver hufvud obekant-
skap med ordböjningens och syntaxens allmännaste grunder i
det gamla språket, — hvad som ock kunde väntas från Bu-
reg tidehvarf, och ej kan förundra någon efter genomögnande
af de Bure, såsom det tyckes med skäl, tillskrifna editionerna
af fornlagarne (hvad särskildt Hels.L. vidkommer, se före-
talet till Schlyters uppl. 8 XI)". Här några ordagranna
exempel. Uti nominat. ”skadhi 52: 2” säges ”I”, till följd
af ”literarum mutatio”, stå ”för A”. På ett anhat ställe:
”mansins 3: I. mannins är rättare ty detta S hörer intet til
the ord som äre Masculini generis vtan allene Neutri gene-
ris”; vidare: ”bysins” (ur den af Bure ofta citerade s. k.
Söderköpings Rätten, förmodligen en codex af Stadslagen)
”stadhsins är mykit i bruk der och i lagboken, men det är
neutri”. – ”Stadhzmän hafva denne villon böriat bonden
seger stadhens, bondens”; - - - ”stadzmän seja stadsens diefulsens
mansens, ormsens” –; ”orett Si mansens 3: 9. ängsins (mans)
huxins”; –”manzens 7 gånger på 18 bl.”, allt ur Kg. Styr.;
”orätt” äfven ”konuugxens öpit bref” (i Söderk. R.), ”fådhersins”
(i LandsL.), ”kläpsing” (i ÖGL.), ”then annän kustin” (i
ÖGL., jfr Schlyters uppl. Kr. B. 2 pr. hen annän kustin)
”för then andra”. Vid orden ”at han ej kyrkio vigslom
spiller”, i LandsL., gör B. den frågan:’ ”cuius casus vigxlom?”
och har således ej förstått, att spilla äfven i Kg. Styr., lik-
som i all fornskrift, fordrar dativen. Dessa ofrivilligt aflagda

.

Angående den bekanta pårenthesen i företalet till 1607 års edit. af UplL.
heter det, uti nu ifrågavarande anteckningar af Bure: ”Wigher Spa, hedhen i
hedhnom tima. (han var utsender af Ingeld Svea kununge) denne parenthesis
insattes 1607 af Kg. Carl”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 9 01:15:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svspraklag/3/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free