- Project Runeberg -  En svensk storman : en bild från Karl Johans dagar /
175

(1901) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att göra det. Hvad jag enligt min innerliga öfvertygelse
känner mig vara skyldig mitt fädernesland och den
kommande generationen, det har jag velat uttala själf —»
Detta var grefve Schwerins sista inlägg i rent
humana och liberala frågor.

Men ännu var ej hans dagsverke slut; ännu återstod
för honom mycket att ordna, innan han kunde gå till
hvila, och medvetandet om, att han var den ende. som
kunde föra myntsaken till slutlig lösning, att hela landets
ekonomiska lugn så att säga låg i hans hand, detta höll
honom uppe. I enlighet med sin natur tog han ännu
en gång arbetsbördan på egen rygg.

Orolig, jäktande brådska fyllde hans sista lefnadsår:
de fattade realisationsbesluten skulle bringas till
verkställighet; det skulle köpas silfver, slås mynt, göras
formulär till nya sedlar, föreslås reglementen o. s. v.
Och midt i allt detta motgång och förtret af alla slag,
dels genom statsrevisorernas anmärkningar öfver
silfver-köpen, dels inom bankstyrelsen, hvars ordförande han
ännu var.

Allt detta tärde på hans både själs- och kroppskraft,
och med rätta har blifvit sagdt, att grefve Schwerin
bok-stafligen med sitt lif köpt den lyckliga lösningen af hela
denna vidlyftiga och riksviktiga myntrealisation.

Under det rastlösa arbetet tog sjukdomen hejdlös
fart; den höga, magra gestalten blef lutande, bröstet
flämtade, hela lians utseende vittnade, som en samtida
uttryckte sig, om »tärande vakor», och endast den klara
blicken ur de brinnande ögonen bar bud om själens
oförminskade eld.

Ännu uppvaktades han fortfarande af yngre
folkrepresentanter ur alla stånden, och de ord, han vid sådana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:15:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svstorman/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free