Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Det svarta strecket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
supig, förfallen dilirant, att han svor ve och förban-
nelse över mig, att han sade, att jag bestulit honom,
att han skulle döda mig...»
»Förlåt, hur fick ni reda på alla dessa angenäma
saker?»
»Genom en gammal kamrat — just samme norske
Jack, som Sam gett ett knivhugg i ryggen. Han var
på genomresa hem till Norge, då jag av en händelse
träffade honom. Och...»
»Han hade också haft tur med sig, kan jag förstå!»
»Det stämmer, fast jag inte begriper, hur ni kan
veta det.»
»Å, jag är bara lite’ grand människokännare. En
man, som var så rädd om sitt förflutna som ni, skulle
kanske annars inte ha...»
»Känt igen en gammal kamrat, menar ni. Nu är ni
dock allt för elak, mr Hellington...»
Harrisons öronsnibbar rodnade starkt.
»Kanske. Förlåt mig. .. Var så god och fortsätt.»
»Eftersom ni förstår allt», fortfor Harrison, något
stött, »förstår ni kanske också, att livet allt ifrån den-
na stund blev mig en ren plåga. Spekulationerna för-
mådde inte längre döva min oro. Om Sam Wilson
helt plötsligt skulle dyka upp, vad vore då min rike-
dom och min ställning värda. Min hustru var visser-
ligen död, men min dotter hade vuxit upp, hon hade
kommit in i societeten. Denna skandal skulle kunnat
döda henne. Och alla mina egna förbindelser sedan!
Kort och gott: Jag bävade för Sam Wilson.»
»Det kan jag inte förstå», var Hellingtons över-
raskande svar. Harrison spärrade upp ögonen.
»Har jag inte uttryckt mig tydligt nog?»
»Jo, för all del.»
»Men, betänk då...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
