Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det sista strecket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Den har jag redan klar.»
»Men varför arresterar du då inte genast den där
Roxton, som naturligtvis inte är någon annan än
Harrisons mördare, Wilson...»
»Ja, du har rätt, det är han, som har mördat Har-
rison ...»
»Men...»
»Rob, vi har honom nu som en råtta i fällan. Jag
vill bara skaffa mig visshet i ännu en sak. Joseph-
sons lilla skrädderiaffär ser så trevlig ut. Kom så
går vi dit upp ett slag.»
Om jag skall vara fullt uppriktig, måste jag er-
känna, att jag var smått förargad på vännen Hel-
lington, när vi en stund senare trädde in i den oan-
senliga butiken, som var fylld av en unken lukt av
varmt järn och nypressade kläder.
»Förlåt, att jag besvärar», började Hellington,
»men vore det möjligt att få tala med mr Josephson
själv?»
En undersätsig herre, halt och med ett pressjärn
i handen, trädde emot oss.
»Det är jag», sade han.
»Så. Mitt namn är Hellington. Jag är bara ute
på brandsyn. Jag hörde nämligen talas om, att ni
haft ett eldsvådetillbud i dag i er butik, mr Joseph-
Son.»
Den lille halte mannen satte genast sitt pressjärn
ifrån sig på bordet.
»Ja, det är nog så riktigt, fast jag inte kan be-
gripa, hur ni fått reda på det. Det var så obetyd-
ligt, att jag inte brydde mig om att göra anmälan
om’et. Det var bara den här tråden i taket som
sveddes av, så någon egentlig eld kan man ju knappt
tala om.»
Hellington såg upp. Tvärs över hela rummets tak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>