Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följande år famt kallades till domkyrkoadjunkt i Upfala.
Efter att 1818 ha erhållit »jus indigenatus» i ärkeftiftet,
utnämndes han 1820 till domkyrkofyffloman i Upfala och
erhöll 1821 hofpredikants fullmagt, berömd fom han var
för fina utmärkt fkrifna och än utmärktare framfagda
predikningar. Under hela denna tid fortfatte Börjesfon det
förtroligafte umgänge med fosforismens förfte män,
författade recenfioner i deras organ, Svenfk litteraturtidning,
famt utgaf flutligen en ftörre dikt, Skapelfen i fånger
(1820). Naturligtvis mottogs den från vännernas fida med
loford; men då Börjesfon ej var någon af fkolans
koryféer, anlag man fig likväl befogad att göra åtfkilliga
grundliga anmärkningar mot få väl ftil fom innehåll, och
af det motfatta partiet blef arbetet rent af förkaftadt. Nu
är hela dikten glömd, och med fkäl. Denna motgång
fynes ha gjort mycket intryck på den känslige mannen,
ty hans vittra författarefkap upphörde härmed
fullkomligt, fom det tycktes; åtminftone utgaf han under en läng
följd af år intet vidare i diktväg. Imellertid befordrades
han till kyrkoherde i Veckholm, Kungshusby och Thorsvi
af ärkeftiftet 1828, blef proft 1840 och teologie doktor
vid kröningen 1844. Man hade i den litterära" verlden
glömt den befkedlige landtpreften, fom endaft lefde för
fin familj, fin förfamling och fin kyrka, hvilken fenare
han på flere fätt reftaurerat och upphjelpt*), då den
öf-verrafkande nyheten fpred fig, att ett forgefpel af
honom gifvits på vår ftörfta fkådeplats. Erik XIV, förfla
afdelningen, gick öfver tiljan 1846, mottogs af kritiken
med bifall och gjorde ockfå en alldeles ovanlig lycka
hos allmänheten, tack vare jemnväl den utmärkta
fram-ftällningen, i all fynnerhet DäHLQVISTS återgifvande af
ti-telrolen. Och hvad mera var, man fåg i denna
oförmodade företeelfe ett lyckofamt förebud till en länge
väntad uppblomftring af den inhemfka dramatiken. En
lugnare befinning och ett mer kritifkt öga (kulle dock
kunnat fäga, att en dylik pånyttfödelfe åtminftone icke kunde
utgå från detta forgefpels redan åldrige mäftare, utan att
man derför behöfde förringa hans verkliga förtjenfter.
Ockfå ådagalades detta af hvad han fedan utgaf. Redan
det nya forgefpel af honom, Erik XI V:s fon, fom 1847
utkom, var betydligt mattare än det förra i det rent dra-
*) Bland annat har han låtit från kalköfverdrag befria, rengöra och
förnya den gamla takmålningen, famt ordnat Ebba Brahes graf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
