Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fotografi. Provet visade sig vara bättre, än vad
»artisterna» kuude åstadkomma, och Lindström
fick plats med 12 dollars i veckan.
Under perioden på västsidan hade han
förälskat sig i en dotter av »den gröna ön», men
när så flickan dog, utböt han sitt på engelska
något sällsamt klingande svenska namn mot det
mera irländskt-amerikanska Higgins.
Det dröjde icke länge, förrän lönen gradvis
ökades till 40 dollars i veckan, och snart stod
det att läsa i flera engelsk-amerikanska tidningar,
att »Gus Higgins is without doubt our best pen-
and inkartist west of New York.»
Dessutom förtjänade Higgins icke så litet på
att själv giva soaréer, där han sjöng
Bellmans-sånger till luta, och såsom en av de ledande
krafterna vid Svenska Teatersällskapet.
Men ändock tycktes icke inkomsterna kunna
betäcka utgifterna, ty Gus Higgins var en sorts
»artist» även i det hänseendet, att han icke
kunde handhava pengar. Överdriften i allt, som
vän, som fiende, i klädsel som uppträdande,
gjorde sig också gällande i slösandet av dollarn.
Aldrig framträdde dock hans excentricitet så
bjärt som kanske den gången, då han valde sig
en följeslagarinna genom livet.
På ett eller annat vis hade han blivit bekant
med en eldare, som i New York rymt från en
Atlanterångare. I Chicago hade eldaren blivit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
